När en person som bor i Sverige går bort måste personens tillgångar och skulder sammanställas inför eventuell bodelning och arvskifte. Processen att sammanställa den avlidnas tillgångar och skulder kallas bouppteckning. Ju mer egendom som finns i dödsboet, desto mer komplicerad kan bouppteckningen bli. Då kan det kännas bra att överlämna juridiken till ett kunnigt ombud.
EZlegal har erfarenhet av ekonomisk familjerätt och våra jurister kan även förordnas som boutredningsmän. Vi sköter kontakten med privata institutioner och myndigheter åt dig och ser till att alla handlingar kommer in i tid.
Under konsultationen får du prata med en av våra jurister i 20 minuter där de ger dig en inledande vägledning, en behovsanalys, och förslag till nästa steg — helt utan bindning.
Bouppgivaren, vanligen den som tar hand om den avlidnes egendom eller känner boet bäst, är skyldig att redovisa tillgångar och skulder som de var på dödsdagen – kontoutdrag, fastigheter, bolag, aktier, fonder, pensioner och bohag.
Inom tre månader efter dödsfallet hålls bouppteckningsförrättningen, dit legala arvingar (barn, föräldrar, syskon), universella testamentstagare (de som testamenterats hela eller delar av arvet) och efterarvingar (arvsrätt från en tidigare avliden make/maka) kallas. Här sammanställs tillgångarna och skulderna och bouppteckningen upprättas.
Två oberoende förrättningsmän signerar bouppteckningen och intygar att allt gått korrekt till. Minst en av dem måste själv ha deltagit vid bouppteckningsförrättningen.
Den färdiga bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen. Det är den person som gjort bouppteckningen som skickar in den till Skatteverket, efter det att bouppgivaren har godkänt och skrivit under den. När Skatteverket godkänt bouppteckningen är den fullbordad. Om den avlidne var gift görs därefter en bodelning, följt av ett arvskifte. Ett arvskifte är ett avtal där det framgår hur tillgångarna ska fördelas mellan dödsbodelägarna.
Principiellt finns det inget som hindrar en eller flera dödsbodelägare från att avyttra egendom innan bouppteckningen är klar. Vi avråder dock från detta eftersom det skulle kunna missgynna annan dödsbodelägare eller fordringsägare. Även om dödsbodelägarna kan tyckas vara överens om hur arvet ska fördelas kan det uppstå konflikter vid det påföljande arvskiftet och då kan det bli tal om återbetalning.
Här är en snabb guide till de olika parter som är inblandade i en bouppteckning:
En bouppgivare, vanligen den som känner boet bäst, är skyldig att lämn uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder.
Samtliga legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar räknas som dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningsförrättningen.
En bouppteckning ska signeras av två förrättningsmän, två oberoende personer som därigenom intygar att allt gått korrekt till. En av dessa förrättningsmän behöver även delta under bouppteckningsförrättningen.
Den färdiga bouppteckningen skickas in för registrering senast en månad efter förrättningen.
Syftet med en bouppteckningsförrättning är framförallt att underlätta för och skydda arvingar, testamentstagare och fordringsägare inför den kommande arvskiftningen. Genom att gå igenom den avlidnes tillgångar och skulder på förrättningsdagen, kan en närvarande dödsbodelägare försäkra sig om att ingen egendom förbises. En närvarande dödsbodelägare har även möjlighet att ifrågasätta eventuella testamentens giltighet, liksom andra dödsbodelägares och efterarvingars rätt till arv. Sammanfattningsvis kan därför sägas att genom att närvara på förrättningsdagaren, försäkrar sig en dödsbodelägare sig om att bouppteckningen inte inkluderar några felaktigheter till nackdel för denne. Samma sak gäller för efterarvingar.
Den som gör bouppteckningen upprättar ett bekräftelsebrev till samtliga dödsbodelägare där uppdraget beskrivs, och samtidigt kallar den till bouppteckningsförrättning. Med detta brev bifogas en fullmakt som ska undertecknas av varje dödsbodelägare, så att ombudet kan agera för deras räkning.
Det är inte obligatoriskt för en dödsbodelägare att delta, men ombudet är skyldig att kalla alla dödsbodelägare i god tid. För de dödsbodelägare som inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen, är det lämpligt att de ger en fullmakt till bouppgivaren att företräda dem vid mötet.
Så snart vi får tillbaka den registrerade bouppteckningen från Skatteverket skickas originalet till bouppgivaren. Kopior skickas oftast ut till dödsbodelägarna genom vanlig post eller mejl. Därefter görs en eventuell bodelning, följt av ett arvskifte.
Om du behöver du hjälp att upprätta bouppteckning eller boutredningsman täcks kostnaderna i regel av dödsboet. Under en konsultation informerar vi våra klienter om de kostnader och avgifter som är involverade vid juridisk representation och går igenom de finansieringslösningar och betalningsupplägg som kan bli aktuella i det enskilda ärendet.
Behöver du hjälp med en bouppteckning eller vill fråga om råd? Då rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.
© 2024 EZlegal
