Arv

Hur ska arvet fördelas?

Vem som kan ärva den som gått bort avgörs av arvsordningen. Arvsklasser, laglott, särkullbarn, sambo och vad som räknas som förskott arv eller gåva kan kännas komplicerat. Ju större arv och ju fler arvtagare desto fler frågor kan uppståVi arbetar med ekonomisk familjerätt och företräder våra klienter vid bouppteckningar och arvstvister, samt förordnas som boutredningsmän vid arvsskiften. 

Vem har rätt att ärva?
Så går ett arvskifte till
5 saker att tänka på vid ett arvskifte

Arvsklasser

Om den avlidne inte har upprättat ett testamente fördelas arvet enligt lag. Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen måste vara uttömd innan man kan gå vidare till nästa arvsklass och så vidare.

I den första arvsklassen finns bröstarvingar, vilka är barn och barnbarn. Om det inte finns några barn eller barnbarn går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Finns det inte någon i den andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar samt mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. För det fall att ingen av personerna i arvsklasserna, lever går arvet vidare till Allmänna arvsfonden. Kusiner och släktingar därefter ärver således inte enligt lag.

För det fall man är gift ska dock den efterlevande maken ärva efter den avlidne, så länge det inte finns särkullbarn. Om det finns s.k. särkullbarn, dvs. barn som endast är den avlidnes, har dessa rätt till arv istället för den efterlevande maken. 

Om man däremot har upprättat ett testamente som är giltigt ska det följas och de som är upptagna i testamentet ska således ärva. Bröstarvingar har dock enligt lag rätt till sin laglott, vilket är hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Om en bröstarvinge begär att få ut sin laglott har den således rätt till hälften av arvet.

Allmänna arvsfonden

Om det inte finns några arvingar som enligt lag ska ärva och heller inget testamente går arvet till Allmänna arvsfonden. För de medel som Allmänna arvsfonden ärver ges ekonomiskt stöd till olika projekt som riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar. 

Vanliga begrepp inom arv

Bröstarvingar

Den avlidnes barn, barnbarn och så vidare. Bröstarvingar kan man inte göra arvlösa då de alltid har rätt till sin laglott.

Arvslott

Den del av kvarlåtenskapen som man ärver efter den avlidne. Om det finns två barn som är de enda arvingarna uppgår arvslotten för vardera barn till 50%.

Laglott

Rätt till arv som endast tillkommer bröstarvingar och inte kan testamenteras bort. Laglotten är halva arvslotten. Finns det två barn uppgår deras laglott till 25% vardera. Den avlidne har således rätt att testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap.

Erbjudande t.o.m. 31 maj!

245SEK

fr.o.m. 1 juni 495 SEK

Konsultation

från 3 828SEK

Testamente

Vad kostar det?

Våra jurister får ofta frågor om vad det kostar att ta juridisk hjälp. Behöver du ett biträde i en arvstvist kan du i vissa fall ha rätt till rättsskydd eller rättshjälp. Du betalar bara en liten del av juristens kostnad i självrisk eller rättshjälpsavgift. Vi hjälper våra klienter att ansöka om rättskydd och rättshjälp. Boutredningsmannens kostnader täcks som huvudregel av dödsboet

Vem har rätt att ärva?

Rätten till arv regleras i Ärvdabalken och de arvsberättigade är uppdelade i tre arvsklasser som i turordning ärver den avlidne. Till första arvsklassen hör den avlidnes barn och barnbarn. Arvet fördelas lika mellan gemensamma barn och särkullbarn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet går arvet vidare till barnbarnen. Ett undantag görs dock om den avlidne var gift, då det i första hand är maken eller makan som ärver. Gemensamma barn ärver då först när båda föräldrar gått bort. Detta undantag gäller dock inte för särkullbarn, som har rätt att få sin del av arvet direkt. 

Om den avlidne inte har barn eller barnbarn går arvet vidare till andra arvsklassen, som innefattar den avlidnes föräldrar och syskon. Till tredje arvsklassen hör farmor, farfar, mormor och morfar och deras barn. Kusiner ärver inte. 

Om den avlidne har skrivit ett testamente, går detta före ovan beskrivna arvsrätt. Det enda som inte kan testamenteras bort är den avlidnes barns rätt att ärva. Ett barn har nämligen alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av vad barnet hade ärvt om det inte fanns något testamente. 

Så går ett arvskifte till

När en person går bort övergår deras tillgångar och skulder till ett så kallat dödsbo. Dödsboet sköts gemensamt av dödsbodelägarna, och existerar fram till att arvskiftet genomförts och tillgångarna fördelats mellan arvingarna. 

Svensk arvsrätt balanserar tre skilda intressen. Dessa är barnens intresse av att ärva sina föräldrar, efterlevande make eller makas intresse av att kunna leva kvar i hemmet, samt att arvlåtaren (den som går bort) fritt ska kunna bestämma över sin egendom. 

 

Arvlåtarens möjlighet att själv bestämma över sina tillgångar efter sin bortgång regleras genom rätten att skriva testamente. När personen avlidit aktualiseras testamentet och under bouppteckningen sammanställs alla tillgångar och skulder. Då kallas i regel de som anses ha rätt att ärva, dödsbodelägarna, till en så kallad bodelningsförrättning. 

5 saker att tänka på vid ett arvskifte

1. Anlita ett juridiskt ombud

Lagstiftningen kring arv kan upplevas som komplex och det kan därför vara klokt att anlita ett juridiskt ombud för att bevaka sina intressen i arvskiftet   

2. Ansök om en boutredningsman

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas kan någon av dödsbodelägarna ansöka hos tingsrätten att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen ska förvalta dödsboet, kan genomföra bouppteckningsförrättning och slutligen göra ett arvskifte. Om en dödsbodelägare ansökt om att en boutredningsman har tingsrätten att förordna en sådan 

3. Arvsskatt

Den 1 januari 2005 slopades arvsskatten i Sverige. Det innebär att du numera inte behöver skatta för de tillgångar du ärver. Däremot kan försäljning av fonder, fastigheter m.m. komma att aktualisera skatterättsliga konsekvenser för dödsboet.

 

4. Förskott arv

Om man vill kan man ge någon av sina arvingar ett förskott arv, innan man avlidit. Ges en gåva som förskott arv till ett barn är huvudregeln att detta utgör förskott arv. Det kan därför vara en god idé att reglera detta skriftligt genom ett gåvobrev, för att undvika missförstånd och tvister i framtiden.

5. Ärva sin sambo 

Sambos har till skillnad från makar ingen automatisk arvsrätt, vilket innebär att man som sambo inte har rätt att ärva sin partner. Om man vill att sin efterlevande sambo ska ha rätt till en del av arvet kan detta dock regleras i ett testamente.