Att marknadsföra sig på nätet, på tv eller radio, eller via annonsering på sociala medier är ett vanligt sätt för företag att nå ut till konsumenter eller till andra näringsidkare. Ett företag får dock inte marknadsföra sina produkter eller tjänster hur som helst. Hur ett företag får bedriva marknadsföring regleras bland annat i marknadsföringslagen.
Det är viktigt att arbeta proaktivt med sin marknadsföring för att undvika sanktionsavgifter eller förbud. EZlegal kan ge dig rådgivning inom marknadsföringsrätt, analysera din nuvarande marknadsföring och företräda dig i händelse av tvist.
Under konsultationen får du prata med en av våra jurister i 20 minuter där de ger dig en inledande vägledning, en behovsanalys, och förslag till nästa steg — helt utan bindning.
Marknadsföringslagen bygger på tre så kallade generalklausuler – breda grundregler som avgör om en åtgärd är laglig eller inte. Nästan alla tvister om marknadsföring prövas utifrån någon av dessa tre grunder. Klicka på flikarna nedan för att se vad respektive begrepp innebär
Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed och som märkbart påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Grundregeln i 5–6 §§ MFL fångar upp beteenden som inte täcks av de mer specifika förbuden i lagens övriga bestämmelser.
Att tänka på
Det här är den generella ”uppsamlingsregeln”. Även sådant som inte listas specifikt i lagen kan bedömas som otillbörligt om det bryter mot god marknadsföringssed.
Marknadsföring som innehåller felaktiga påståenden eller som på annat sätt är ägnad att vilseleda konsumenten om exempelvis produktens egenskaper, pris eller ursprung, och som därigenom påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut. Även vilseledande utelämnanden av väsentlig information omfattas.
Att tänka på
Det räcker inte att undvika direkta lögner. Att utelämna viktig information, t.ex. dolda avgifter, kan räknas som lika vilseledande som ett felaktigt påstående.
Marknadsföring som genom trakasserier, tvång, inbegripet fysiskt våld, eller otillbörlig påverkan avsevärt försämrar mottagarens möjlighet att fatta ett välgrundat beslut.
Exempel
Ett exempel på aggresiv marknadsföring är att uppmana barn att köpa produkter eller att övertala föräldrar att göra det åt dem.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar. Läs mer om våra tjänster.
En näringsidkare som har använt sig av otillbörlig marknadsföring kan bli belastad med sanktioner, till exempel att företaget förbjuds att fortsätta med den aktuella eller en liknade åtgärd. Näringsidkaren kan också behöva betala en särskild avgift som kallas för marknadsstörningsavgift.
Om man åläggs att betala en marknadsstörningsavgift bestäms beloppet med hänsyn till överträdelsens art, varaktighet och omfattning. I allvarliga fall kan det medföra stora kostnader, som högst 4% av näringsidkarens omsättning föregående räkenskapsår (31 § MFL).
Marknadsstörningsavgiften tillfaller staten och ska betalas till Kammarkollegiet inom 30 dagar.
Inom marknadsföringsrätten används ibland begreppet “svarta listan” och syftar på Bilaga 1 i EU:s direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Det faktiska namnet på bilagan är “Affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”. Bilagan innehåller en lista med totalt 31 punkter om handlingar som räknas som vilseledande eller aggressiv marknadsföring. Några sammanfattade exempel på affärsmetoder som är förbjudna är:
En konsument som anser att en näringsidkare bryter mot marknadsföringslagen har möjlighet att göra en anmälan till Konsumentverket. Konsumentverket är en myndighet som arbetar med frågor som rör köp av varor och tjänster. Bland annat bedriver Konsumentverket tillsyn av hur företag sköter sin marknadsföring. En anmälan syftar till att uppmärksamma Konsumentverket om att det kan ha begåtts ett fel, men det innebär inte att det automatiskt inleds ett ärende. Om Konsumentverket bedömer att näringsidkare har brutit mot marknadsföringslagen kan Konsumentombudsmannen utfärda förelägganden mot företaget om att exempelvis ändra sin marknadsföring eller stämma in till domstol. Du kan läsa mer om Konsumentombudsmannens roll på Konsumentverkets hemsida
Marknadsföringslagen (2008:486) eller MFL är tillämplig på alla åtgärder och strategier som syftar till att öka försäljningen eller distributionen av en verksamhets produkter eller tjänster. Det kan röra sig om när en näringsidkare marknadsför sig på TV, via reklamblad, affischer, telefon, via en hemsida på internet, i tidningar, sociala medier m.m. MFL omfattar även all marknadsföring som vänder sig till svensk publik även om den administreras från ett annat land. Reklam som är skriven på svenska, där priset är satt i svenska kronor och reklamen är anpassad till svenska förhållanden omfattas således av MFL.
”God marknadsföringssed” fungerar som en måttstock i marknadsföringslagens generalklausul om otillbörlig marknadsföring. Det är ingen fast lista, utan en norm som förändras över tid och som bland annat påverkas av branschregler, etiska riktlinjer, konsumentskyddslagstiftning och tidigare avgöranden i domstol. Just för att normen är rörlig krävs ofta en juridisk bedömning i det enskilda fallet.
Ja. MFL gäller för marknadsföring som riktar sig till en svensk publik, även om företaget bakom den är baserat utomlands, förutsatt att marknadsföringen är på svenska, anger priser i svenska kronor och i övrigt är anpassad till svenska förhållanden. Det spelar alltså ingen roll varifrån marknadsföringen administreras, utan vem den riktar sig till och hur den är utformad.
Patent- och Marknadsdomstolen (PMD), som är en del av Stockholms tingsrätt, prövar tvister om marknadsföring i första instans. Om en part vill överklaga domen går ärendet vidare till Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD). I särskilda fall kan PMÖD:s avgörande överklagas ytterligare, till Högsta domstolen, men då krävs prövningstillstånd.
Du kan anlita en jurist i preventivt syfte för att minska risken för att ditt företag bryter mot marknadsföringslagen. Om du redan står inför en tvist kan det kännas tryggt att ha en jurist vid din sida under processen. Det är svårt att på förhand säga hur mycket en tvist kan komma att kosta. För en näringsidkare som har brutit mot marknadsföringslagen kan sanktionsavgifterna bli relativt höga vid en fällande dom. På EZlegal arbetar vi med en stegmodell där du köper ett steg i taget. Efter varje steg stämmer du av med ditt juridiska ombud om du vill driva ärendet vidare hos oss eller inte. Under fliken Vad kostar det kan du läsa mer om hur vi handlägger tvistemål och se exempel på vad varje steg kan komma att kosta. Varje ärende är dock unikt och prisbilden kan variera på ärendets komplexitet. Därför rekommenderar vi alltid att du bokar en konsultation för att få juridisk rådgivning och prata med en jurist om omständigheterna i din situation.
© 2024 EZlegal
