Förtal är ett brott som innebär att någon säger eller gör något som är kränkande mot en person. Det är ett så kallat ärekränkningsbrott som finns i brottsbalkens femte kapitel, 1 §. Det kan röra sig om att framställa eller sprida uppgifter om någon annan som är av nedsättande karaktär, vanligtvis genom tal eller skrift. Om brottsbalkens krav för förtal är uppfyllda kan åtal väckas och en eventuell brottmålsprocess inledas.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Ett åtal kan väckas antingen genom allmänt eller enskilt åtal. Huvudregeln är att förtal, grovt förtal och förolämpning endast får åtalas av målsäganden själv genom enskilt åtal, då den enskilde alltså driver åtalet på egen hand. Den som vill väcka enskilt åtal ska göra skriftlig ansökan om stämning hos rätten i orten där brottet förövades…
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Ja, det kan fortfarande anses utgöra förtal även om uppgiften som lämnas är sann. I Brottsbalken 5 kap 1§ stipuleras att en prövning ska göras om det var försvarligt att lämna uppgiften. Om domstolen vid en prövning skulle anse att det inte var försvarligt att lämna uppgiften kan uppgiftslämnaren alltså dömas för förtal även om uppgiften är sann.
I mål där målsägande själv för talan, alltså exempelvis ett enskilt åtal, ska den förlorande parten ersätta motpartens rättegångskostnader. Behöver du ett juridiskt ombud? Då rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.
I vissa fall har den som lämnat en uppgift varit rättsligt skyldig att uttala sig och då kan det föreligga ansvarsfrihet. Exempelvis vid vittnesmål, polisförhör samt andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar eller administrativa myndigheter. Om personen som gjorde uttalandet hade en skyldighet att göra det kan ingen talan väckas, det kan därför vara värt att undersöka innan man vidtar åtgärder.
En dom är en offentlig handling som enligt huvudregeln kan begäras ut av allmänheten. Detta innebär att den uppgift av nedsättande karaktär som spritts kommer att framgå av domen som allmänheten då kan begära ut. Innan förtalsprocessen inleds bör man därför tänka över hur du ställer dig till detta.
Det vanligaste vid förtal är att den som blivit utsatt för brottet (även kallad målsägande) själv väcker enskilt åtal. Om målsägande förlorar målet och den tilltalade frias, ska målsägande ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Ett enskilt åtal kan alltså medföra kostnader för målsäganden om denne förlorar målet. Att en åklagare väcker allmänt åtal är endast aktuellt under särskilda förutsättningar.
Som processbehörig privatperson kan man välja att företräda sig själv inför rätten. Men juridiska problem kan vara komplexa och det kan därför kännas tryggt att anlita en jurist som kan föra din talan.
© 2024 EZlegal
I dagligt tal kan en förolämpning utgöra många olika saker men i lagens mening har man formulerat det att vara situationer som inte utgör förtal, men som innefattar att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet.
Brottsbalkens definition av förtal är att en person utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Några förutsättningar för att det ska röra sig om brottet förtal är att uppgiften lämnats till någon annan än den beskyllde och att den förutsätts vara av nedsättande beskaffenhet.
Brottet kan också bedömas som grovt förtal enligt 5 kap. 2 § BrB om omständigheterna är att betrakta som grova. Det handlar främst om uppgifternas innehåll och i vilken omfattning uppgiften spridits, men även tillvägagångsättet, gärningspersonens syfte och insikt beaktas i bedömningen.
Om det inte rör sig om förtal kan det istället vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. En förolämpning kan vara beskyllningar, nedsättande eller förödmjukande uttalanden mot någon annan om gärningen är ägnad att kränka den andres subjektiva ära, alltså dennes självkänsla eller värdighet. Straffbara förolämpningar kan uttryckas genom ord exempelvis genom kränkande uttalanden, hot eller beskyllningar kring någons etniska ursprung, sexuella läggning eller könstillhörighet, funktionsvariation eller särpräglat drag i utseendet.
Förtal, grovt förtal och förolämpningar är straffbart. Straffskalan för normalgraden av förtal är böter, 5 kap. 1 § BrB. Straffskalan för grovt förtal är böter eller fängelse i högst två år, 5 kap. 2 § BrB. Förolämpningsbrottet är uppdelat på två svårhetsgrader. Straffet för normalfall är endast böter och för grova fall är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader, 5 kap. 3 § BrB.
Straffet för att utsätta någon annan för förtal är böter. Skulle man dömas för grovt förtal kan påföljden bli böter eller fängelse i upp till två år. Att brottet anses grovt kan bland annat påverkas av den spridning uppgiften har fått, till exempel om spridning skett på internet.
Ett åtal kan väckas antingen genom allmänt eller enskilt åtal. Huvudregeln är att förtal, grovt förtal och förolämpning endast får åtalas av målsäganden själv. Vid ett enskilt åtal driver den enskilde åtalet på egen hand. Den som vill väcka enskilt åtal ska göra skriftlig ansökan om stämning hos rätten i orten där brottet förövades.
Stämningsansökan ska innehålla vissa specifika uppgifter, bland annat om den tilltalade, den brottsliga gärningen, enskilda anspråk, bevis och omständigheter som gör rätten behörig. Den andra typen, allmänt åtal, får enbart ske under vissa förutsättningar. För det första krävs att brottet riktar sig mot ett barn under arton år eller att målsägande anger brottet till åtal. Med målsägande menas den mot vilken brottet är begånget, eller den som blivit förnärmad eller lidit skada. Vidare krävs att åtal är påkallat ur allmän synpunkt och att åtalet avser: förtal och grovt förtal, förolämpning mot någon i eller för dennes myndighetsutövning, förolämpning med anspelning på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vid brottet förtal av avliden tillkommer målsäganderätten den avlidnes efterlevandes make, bröstarvinge, förälder och syskon. Då kan allmänt åtal väckas om särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt.
