Förtal är ett brott som innebär att någon säger eller gör något som är kränkande mot en person. Det är ett så kallat ärekränkningsbrott som finns i brottsbalkens femte kapitel, 1 §. Det kan röra sig om att framställa eller sprida uppgifter om någon annan som är av nedsättande karaktär, vanligtvis genom tal eller skrift. Om brottsbalkens krav för förtal är uppfyllda kan åtal väckas och en eventuell brottmålsprocess inledas.
Förtal innebär att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att på annat sätt lämna en uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Det krävs att uppgiften lämnats till någon annan än den beskyllde själv och att den är av nedsättande karaktär.
Även sanna uppgifter kan utgöra förtal, om det inte var försvarligt att lämna dem. Det vanligaste är att den utsatte själv väcker enskilt åtal.
5 kap. 1 § BrB
Personens anseende hos andra
Målsäganden (enskilt åtal)
Böter
Grovt förtal bedöms utifrån samma grundrekvisit som förtal, men omständigheterna gör brottet allvarligare. Det handlar främst om uppgiftens innehåll och hur stor spridning den fått, till exempel om den delats på internet, men även gärningspersonens tillvägagångssätt, syfte och insikt vägs in.
Straffskalan är väsentligt bredare än vid förtal av normalgraden, och kan i allvarliga fall innebära fängelse.
5 kap. 2 § BrB
Spridning, syfte och tillvägagångssätt
Målsäganden (enskilt åtal)
Böter eller fängelse i högst 2 år
Om det inte rör sig om förtal kan gärningen istället vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. Det handlar om beskyllningar, nedsättande eller förödmjukande uttalanden riktade direkt mot en person, ägnade att kränka dennes subjektiva ära, alltså självkänsla eller värdighet.
Straffbara förolämpningar kan till exempel uttryckas genom kränkande uttalanden, hot eller beskyllningar kring etniskt ursprung, sexuell läggning, könstillhörighet eller funktionsvariation.
5 kap. 3 § BrB
Personens egen självkänsla
Målsäganden (enskilt åtal)
Böter
Hej! För ett tag sedan delade jag ett inlägg på sociala medier där jag skrev om en tidigare kollega som behandlade mig och andra illa på jobbet. Allt jag skrev är sant, och jag har även sparat gamla mejl och meddelanden som bevis på vad som hände. Nu har jag fått höra att kollegan funderar på att anmäla mig för förtal eftersom inlägget fått stor spridning. Jag undrar om jag verkligen kan bli stämd för att ha delat något som är sant? Har jag inte rätt att berätta om mina upplevelser?
I vissa fall har den som lämnat en uppgift varit rättsligt skyldig att uttala sig och då kan det föreligga ansvarsfrihet. Detta kan till exempel gälla vid vittnesmål, polisförhör samt andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar eller administrativa myndigheter. Om personen som gjorde uttalandet hade en skyldighet att göra det kan ingen talan väckas, detta kan därför vara värt att undersöka innan man vidtar åtgärder.
En dom är en offentlig handling som enligt huvudregeln kan begäras ut av allmänheten. Detta innebär att den uppgift av nedsättande karaktär som spritts kommer att framgå av domen som allmänheten då kan begära ut. Innan förtalsprocessen inleds bör du därför tänka över hur du ställer dig till detta.
Det vanligaste vid förtal är att den som blivit utsatt för brottet (även kallad målsägande) själv väcker enskilt åtal. Om målsägande förlorar målet och den tilltalade frias, ska målsägande ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Ett enskilt åtal kan alltså medföra kostnader för målsäganden om denne förlorar målet. Att en åklagare väcker allmänt åtal är endast aktuellt under särskilda förutsättningar.
Som processbehörig privatperson kan man välja att företräda sig själv inför rätten. Men juridiska problem kan vara komplexa och det kan därför kännas tryggt att anlita en jurist som kan föra din talan.
Ja, det kan fortfarande anses utgöra förtal även om uppgiften som lämnas är sann. I Brottsbalken 5 kap 1§ stipuleras att en prövning ska göras om det var försvarligt att lämna uppgiften. Om domstolen vid en prövning skulle anse att det inte var försvarligt att lämna uppgiften kan uppgiftslämnaren alltså dömas för förtal även om uppgiften är sann.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Brottsbalkens definition av förtal är att en person utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. En förutsättning är att uppgiften lämnats till någon annan än den beskyllde och att den är av nedsättande beskaffenhet. Om det inte rör sig om förtal kan det istället vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB.
Straffet för förtal av normalgraden är böter. Bedöms brottet som grovt förtal kan påföljden bli böter eller fängelse i upp till två år. Att brottet anses grovt kan bland annat bero på hur stor spridning uppgiften fått, till exempel om den spritts på internet.
I mål där målsäganden själv för talan, till exempel vid enskilt åtal, ska den förlorande parten ersätta motpartens rättegångskostnader. Behöver du ett juridiskt ombud rekommenderar vi att du bokar en 20 minuters konsultation med en jurist – via telefon eller videosamtal.
Skillnaden ligger framför allt i hur uppgiften sprids och vilken typ av anklagelse som görs. Förtal handlar om att sprida en nedsättande uppgift om någon till en tredje part, för att utsätta personen för andras missaktning. En förolämpning riktas istället direkt mot personen själv och kränker dennes egen självkänsla eller värdighet – till exempel genom kränkande uttalanden, hot eller beskyllningar kring etniskt ursprung, sexuell läggning, könstillhörighet eller funktionsvariation.Skillnaden ligger framför allt i hur uppgiften sprids och vilken typ av anklagelse som görs. Förtal handlar om att sprida en nedsättande uppgift om någon till en tredje part, för att utsätta personen för andras missaktning. En förolämpning riktas istället direkt mot personen själv och kränker dennes egen självkänsla eller värdighet – till exempel genom kränkande uttalanden, hot eller beskyllningar kring etniskt ursprung, sexuell läggning, könstillhörighet eller funktionsvariation.
Förtal, grovt förtal och förolämpning får som huvudregel endast åtalas av målsäganden själv genom enskilt åtal. Den som vill väcka enskilt åtal gör en skriftlig ansökan om stämning hos rätten i orten där brottet förövades. Allmänt åtal väcks endast under särskilda förutsättningar, bland annat om brottet riktar sig mot ett barn under arton år eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt.
© 2024 EZlegal
