Familjen är den enhet som kanske de flesta har starkast band till. När det uppstår slitningar i form av separation, skilsmässa eller andra händelser är det kanske inte så lätt att hitta gemensamma lösningar. När det finns barn i familjen som tidigare bott med båda föräldrarna skulle det kunna vara frågor om hur vårdnad, boende och umgänge ska se ut i framtiden.
När du och den andra föräldern inte kommer överens om gemensam eller enskild vårdnad, växelvist boende eller underhållsbidrag kan det vara bra att ta hjälp av juridiska ombud. EZlegal sammanställer bevisning, argumenterar för dig i domstol och hanterar kontakter med myndigheter och motparter. Vi vill göra det så enkelt det bara går även när det är svårt.
På EZlegal vill vi att det ska vara enkelt att anlita en jurist. Vår samlade erfarenhet av att processa i och utanför domstol gör att vi vågar vara transparanta med hur vi arbetar och vad vi tar betalt för våra tjänster.
Varför steg för steg? De flesta ärenden som du som privatperson eller företagare vill driva på juridisk väg handläggs i en viss processordning. Vi har valt att dela upp handläggningen i olika steg där vi redogör för arbetsmomenten i varje steg och ger en prisindikation med och utan rättsskydd. När ett ärende omfattas av rättskyddet i din hem- eller företagsförsäkring så kan du få merparten av ombudskostnaderna betalda av ditt försäkringsbolag.
Har du rättsskydd som kan täcka 80% av kostnaderna?
Det andra steget i en tvistemålsprocess är att vi upprättar en inledande skrivelse att tillsända motparten. Den inledande skrivelsen baseras på tvisteutredningens resultat och dina målsättningar med ärendet. I den inledande skrivelsen framställs i regel ett krav för motparten att ta ställningen till. Om du har rättsskydd genom ditt försäkringsbolag, behöver motparten vanligtvis bestrida kravet i skrivelsen, innan rättskyddet kan aktiveras. Bestridet görs antingen uttryckligen eller genom passivitet (vilket innebär att svaret uteblir). Steg 2 avslutas med att vi skickar den inledande skrivelsen till motparten.
Det tredje steget inleds när byrån tar emot ett bestridande från motparten, alternativt vid en tidpunkt då motparten får anses ha bestritt det framställda kravet genom passivitet. Om du har en rättsskyddsförsäkring upprättar vi en rättsskyddsansökan som skickas till ditt försäkringsbolag. Därefter överväger du och ombudet tillsammans om huruvida vi ska inleda steg fyra eller ett förlikningssteg i avvaktan på beslut om rättskydd. Om du beviljas ett rättsskydd som även omfattar åtgärderna vi vidtagit i det första steget, kommer den förskottsbetalning du reglerat för dessa åtgärder att användas för kommande självrisk.
Det fjärde steget består (förutsatt att parterna inte väljer att förlikas) av att ombudet upprättar en stämningsansökan att inge till tingsrätten. Kortfattat kan man säga att en stämningsansökan innehåller dina yrkanden, legal grund, omständigheterna i ärendet och en preliminär bevisuppgift.
I yrkandena framställer vi det eller de krav som riktas mot motparten. Grunden är det eller de legala skäl som finns till varför du har rätt till det du yrkar och omständigheterna är en redogörelse över händelseförloppet som resulterat i den aktuella tvisten. Därtill adderas i många fall en preliminär bevisuppgift med handlingar som visar på det aktuella händelseförloppet, med syftet att styrka en särskild fakta eller slutsats. För att inge en stämningsansökan behöver även ansökningsavgift erläggas till tingsrätten vilken är inkorporerad i din uppskattade prisbild. Steg fyra avslutas genom att stämningsansökan ges in i original till tingsrätten och att tingsrätten påbörjat sin handläggning av målet.
Det femte steget är förberedande inför det den muntliga förberedelsen som genomförs i tingsrätten. Steget består oftast dels av att du och ombudet har ett gemensamt möte, dels av processuella förberedelser som ombudet genomför själv. Detta steg omfattar även genomgång av handlingar motparten ingivit till tingsrätten och våra rättsliga överväganden. Steg 5 avslutas genom att den muntliga förberedelsen tar vid. I vissa fall genomförs flera muntliga förberedelser under en tingsrättsprocess, därför kan detta steg komma att upprepas.
Steg 6 utgörs av den muntliga förberedelsen där man bland annat diskuterar de omständigheter som behöver klargöras i målet, samt om parterna kan nå en slutlig lösning på tvisten. Om så inte är fallet diskuteras målets fortsatta handläggning. Därtill planerar man ofta en tidpunkt då bevisuppgifter från respektive part ska vara ingivna, om eventuella förlikningssammanträden ska genomföras och till vilket datum en huvudförhandling ska planeras. Om parterna når en slutlig överenskommelse vid den muntliga förberedelsen kommer domstolen i regel att meddela en dom utifrån överenskommelsen ifall parterna önskar detta.
Det sjunde steget består av att bevisuppgift ska inges till tingsrätten. Bevisuppgiften utgörs vanligtvis av såväl skriftlig som muntlig bevisning. Skriftlig bevisning kan vara utlåtanden, besiktningsprotokoll, fakturor, sms, journalanteckningar m.m. medan muntlig bevisning består ofta av ett partsförhör som ska genomföras med dig. Ibland kan även andra vittnen som ska höras muntligen såsom besiktningsmän, mekaniker, mäklare m.m. I bevisuppgiften redogör även ombudet ofta för den tidsåtgång denne anser sig behöva för de olika momenten vid den stundande huvudförhandlingen för att tingsrätten ska veta hur många dagar de behöver avsätta för att genomföra huvudförhandlingen. För att kunna upprätta bevisuppgiften behöver ombudet vanligtvis genomföra en översiktlig genomgång av föreliggande handlingar och utifrån dessa göra rättsliga överväganden utifrån vad din målsättning med processen är. Inom ramen för arbetet med bevisuppgiften sker också löpande avstämningar mellan dig och ombudet i olika format.
Det åttonde steget är ett förberedande steg inför det den huvudförhandling som genomförs i tingsrätten. I regel består förberedelserna dels av att du och ombudet har ett gemensamt möte, dels av processuella förberedelser som ombudet genomför själv. Detta steg omfattar även genomgång av handlingar motparten ingivit till tingsrätten och våra rättsliga överväganden. Steg 8 avslutas genom att huvudförhandlingen tar vid.
Det nionde steget består av genomförande av huvudförhandling och mottagande av dom. En huvudförhandling brukar inledas med att domaren undersöker om parterna önskar göra ett sista försök att nå en samförståndslösning på tvistefrågan eller frågorna. Om detta inte lyckas gås målet igenom i sak, yrkanden framställs och inställning avges. Därefter följer sakframställningar där man redogör för målets omständigheter och en föredragning av skriftlig bevisning. Eftersom tingsrätten ska efterfölja muntlighetsprincipen, behöver det material som part önskar att rätten ska ta ställning till, föredras under huvudförhandlingen. Sedan håller man partsförhör, motförhör, vittnesförhör och avslutningsvis slutanföranden.
Efter huvudförhandlingen meddelar domaren när parterna kan förvänta domen, normalt inom ett par veckor. Domen skickas till oss i nära anslutning till det klockslag att domaren meddelat att den kommer hållas tillgänglig. När ombudet har fått domen och haft möjlighet att läsa den, kommer vi att kontakta dig för att diskutera domen och ett eventuellt överklagande i steg 10.
Om du inte är nöjd med en dom kan vi hjälpa dig att överklaga den. Det gäller oaktat om du vi har varit ditt biträde i den tidigare processen eller om du företrätt dig själv eller av ett annat ombud. När en tingsrättsdom överklagas krävs i tvistemål att prövningstillstånd meddelas. Överklagandesteget omfattar således ett möte i anledning av att överklagandet ska upprättas, arbete med att skriva överklagandet samt preliminär bevisuppgift i överklagandet.
I steg-för-steg modellen är vårt frånpris baserat på att ditt ombud har god kännedom om ditt ärende i och med de föregående stegen. Därav kan vi erbjuda ett lägre frånpris på överklagande, än det som presenteras i fliken Våra tjänster. För det fall prövningstillstånd meddelas kan ytterligare åtgärder komma att aktualiseras, såsom en huvudförhandling i hovrätt, varvid vi kommer ha en dialog gällande dessa åtgärder.
Vårdnad, boende och umgänge regleras i kapitel 6 i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag. Utgångspunkten i lagstiftningen är att barnets bästa ska sättas i främsta rummet och huvudregeln är att det bästa för ett barn är gemensam vårdnad. I vissa situationer kan det dock vara lämpligt att istället ansöka om ensam vårdnad.
För dig som behöver hjälp eller har frågor rörande en vårdnadstvist, barns boende eller umgänge erbjuder vi en kostnadsfri konsultation. När du bokar en konsultation får du prata med en av våra jurister i 20 minuter där de ger dig en inledande vägledning och en behovsanalys.
Därefter tar vi tillsammans fram en plan och strategi framåt. Vad som händer härnäst beror lite på omständigheterna i ditt unika fall, men ofta går vi vidare med en inledande skrivelse till motparten. Där framför vi vad du önskar – huruvida vårdnaden ska vara ensam eller gemensam samt hur boende och umgänge ska fungera. Den inledande skrivelsen syftar till att inhämta motpartens inställning till dina önskemål.
Om ni inte kan nå en överenskommelse efter de första två stegen i processen finns möjlighet att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (steg 3), för att låta domstolen avgöra saken. I stämningsansökan framställer vi de formella yrkanden vi önskar att domstolen tar ställning till. Yrkanden kan vara slutliga, och således endast avse vad som ska gälla efter dom, eller interimistiska, och då syfta till att reglera hur situationen ska hanteras under målets handläggning i tingsrätt.
I regel håller man först en muntlig förberedelse i tingsrätten där du medverkar tillsammans med ditt ombud (steg 4-5). Ibland enas parterna slutligt vid detta tillfälle, eller så kommer man överens om vad nästa steg bör vara. Det kan exempelvis vara samarbetssamtal eller att tingsrätten uppdrar åt familjerätten i kommunen att genomföra en vårdnads-, boende-, och umgängesutredning.
Därefter är nästa steg många gånger att inge slutlig bevisuppgift (steg 6). Bevisningen kan bland annat innefatta tidigare utredningar från socialtjänsten, polis- och orosanmälningar, sms- och mejlkonversationer samt intyg från skola och sjukvård.
Efter att vi har inlämnat bevisuppgifter till rätten går målet vanligtvis vidare till huvudförhandling (steg 7-8). Vid huvudförhandlingen har du även möjlighet att åberopa muntliga vittnesförhör. När huvudförhandlingen är avslutad kommer tingsrätten att meddela dom, normalt efter ett par veckor. För att läsa mer om hur domstolsprocessen går i till en vårdnadstvist kan du besöka hemsidan för Sveriges domstolar.
Familjerätten arbetar på kommunal nivå med att hjälpa föräldrar som ska gå skilda vägar i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Hos familjerätten erbjuds bland annat de obligatoriska informationssamtal, som numera är ett lagstadgat krav om man senare vill väcka talan i tingsrätten. De tillhandahåller också samarbetssamtal vid skilsmässor och separationer för att försöka få föräldrar att komma överens och hjälpa till att upprätta ett avtal om vårdnad, boende och umgänge. Skulle samarbetssamtal emellertid inte lösa situationen, har du möjlighet att ta hjälp av en jurist för att ta ärendet vidare till domstol.
Ja, om båda föräldrarna är överens går det bra att själva avtala om gemensam eller ensam vårdnad. För att avtalet ska bli juridiskt bindande måste dock behörig socialnämnd godkänna det. Hur lång tid detta tar beror på kommunens handläggningstider. Avtalet börjar gälla så fort det är underskrivet av båda parter och godkänts av socialnämnden.
Bor barnet mest hos den ena föräldern ska den andre betala underhållsbidrag tills barnet fyller 18 år och om barnet går i skolan gäller föräldrarnas underhållsskyldighet tills barnet är 21 år. Underhållsbidraget är relaterat till respektive förälders ekonomiska situation och barnets behov. Om en förälder inte har ekonomiska förutsättningar att betala underhållsbidrag kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd via Försäkringskassan. Vid växelvist boende ska betalar man som huvudregel inget underhållsbidrag. Är det stora inkomstskillnader kan det däremot bli aktuellt med ett så kallat standardtillägg. Kostnader för umgängesresor ansvarar umgängesföräldern ansvarar för, men om det är mer än tio mil mellan föräldrarna kan domstolen besluta att kostnaden ska fördelas mellan föräldrarna.
När vårdnaden är gemensam ska båda föräldrarna acceptera val av skola och ett skolbyte. Kan ni inte enas i viktiga frågor kring barnen skulle det kunna vara en grund för att begära enskild vårdnad.
För att få ensam vårdnad utan den andre förälderns medgivande krävs oftast speciella omständigheter. Det kan vara att du och ditt ex inte kan samarbeta i viktiga frågor, eller att den andre föräldern gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller våld. Att det krävs speciella omständigheter beror på att barnets bästa alltid prioriteras i en vårdnadstvist, och utgångspunkten är att gemensam vårdnad i de flesta fall är det bästa för barnet.
Förutsatt att ni har gemensam vårdnad krävs det att ni båda signerar flyttanmälan för att Skatteverket ska bevilja den. Beroende på hur långt bort din nya partner bor från er tidigare bostad kan frågor såsom om barnet kan fortsätta gå i sin ordinarie förskola/skola bli aktuellt. En annan fråga att betänka är om flytten påverkar barnets umgänge med den förälder barnet inte har sitt stadigvarande boende hos. Om ni inte kan enas kommer Skatteverket ytterst fatta beslut om frågan gällande barnets folkbokföring. Det beror på att barnet inte kan kvarstå ensam på en adress utan någon av sina vårdnadshavare. Förutsatt att det är utrett att barnet spenderar merparten av sin dygnsvila hos dig, (sover merparten av nätterna hos dig) kommer Skatteverket besluta att barnet ska vara folkbokförd på samma adress som du är skriven på.
I likhet med ovanstående fråga ska beslut om utlandsresor och passansökningar fattas gemensamt om ni har gemensam vårdnad. Ibland uppstår det situationer där den ena föräldern inte vill lämna ifrån sig barnens pass, eller på annat sätt hindrar den andra föräldern från att resa med barnen. Beroende på vilken typ av utlandsvistelse som är aktuell kan föräldrar ha olika uppfattning om det är till barnens bästa att åka utomlands eller inte.
En kortare resa till ett säkert land i syfte att sola och bada kan det vara svårt att se på vilket sätt resan inte skulle vara förenlig med barnens bästa. Däremot vid en längre utlandsvistelse i ett land som en av föräldrarna kanske har starka kopplingar till, kan den andra föräldern bli orolig över att man skulle kunna vilja flytta och kvarhålla barnen i utlandet. Det första steget för att diskutera den här typen av frågor kan vara att genomföra samarbetssamtal hos familjerätten. Som nästa steg kan en rättsprocess vara lämplig, om parterna inte kan enas, eller om en av parterna inte vill genomföra samarbetssamtal.
© 2024 EZlegal
Vårdnad är det legala ansvaret över barn som utövas av dennes vårdnadshavare, vanligtvis barnets föräldrar.
Vårdnadshavare är den person som utövar vårdnaden om ett barn, vanligtvis barnets förälder.
Informationssamtal genomförs av kommunens Familjerätt och syftar till att underlätta föräldrarnas möjlighet att nå enighet i en eventuell process avseende barn. Sedan år 2022 ska ett informationssamtal ha genomförts för att kunna ge in stämningsansökan avseende vårdnad, boende och umgänge.
Samarbetssamtal erbjuds kostnadsfritt av kommunens familjerätt för att försöka hjälpa föräldrarna att komma överens i frågor som gäller barnet.
Umgängesrätt är barnets rätt till umgänge med den förälder som barnet inte har sitt stadigvarande boende hos.
Barns boende är frågan om vart barnet ska ha merparten av sin dygnsvila. Barnet kan bo växelvis, lika mycket hos föräldrarna, alternativt vara stadigvarande boende hos en av föräldrarna, innebärandes att barnet bor mer hos den föräldern.
För att få ensam vårdnad utan den andre förälderns medgivande krävs oftast speciella omständigheter. Det kan vara att du och ditt ex inte kan samarbeta i viktiga frågor, eller att den andre föräldern gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller våld. Att det krävs speciella omständigheter beror på att barnets bästa alltid prioriteras i en vårdnadstvist, och utgångspunkten är att gemensam vårdnad i de flesta fall är det bästa för barnet.
EZlegal delar upp processen vid en vårdnadstvist i olika steg där du på ett enkelt sätt kan överskåda hur handläggningen fortlöper. Du köper och betalar i regel för ett steg i taget och kan välja att avbryta eller fortsätta handläggningen efter varje steg. Du kan läsa mer om vad stegen innebär och hur mycket våra åtgärder kan tänkas kosta längre ner på den här sidan. I tvistemål finns det möjlighet att få ekonomisk hjälp om du har rättskydd, Rättskydd är ett försäkringsskydd som ofta finns i hemförsäkringar och kan i vissa fall täcka upp till 80% av kostnaderna för att anlita en jurist. Täckningsgraden varierar mellan olika försäkringsbolag och det är viktigt att ta reda vilka villkor som gäller i just din hemförsäkring.
Om du inte har hemförsäkring finns det ibland möjlighet att ekonomiskt stöd från staten som kallas för rättshjälp. Rättshjälp är tänkt att hjälpa den som saknar rättskydd och möjligheten att få rättshjälp beror på hur din inkomst ser ut. Ibland kan rättshjälpsavgiften bli så låg som 2% av den totala kostnaden. Under en konsultation undersöker vi dina möjligheter att få finansiellt stöd via rättsskydd eller rättshjälp.
Till skillnad från andra civilrättsliga mål ansvarar respektive part i mål om vårdnad, boende och umgänge, som huvudregel, för sina egna rättegångskostnader. Det betyder att du som klient vanligen inte behöver oroa dig för att få betala motpartens rättegångskostnader i en vårdnadstvist. Läs gärna mer om hur vi prissätter våra tjänster under fliken Vad kostar det?
Vårdnad, boende och umgänge regleras i kapitel 6 i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag. Utgångspunkten i lagstiftningen är att barnets bästa ska sättas i främsta rummet och huvudregeln är att det bästa för ett barn är gemensam vårdnad. I vissa situationer kan det dock vara lämpligt att istället ansöka om ensam vårdnad.
Argument för att en förälder ska ha enskild vårdnad om barnet är om det förekommit våld i relationen, eller om den andra föräldern gjort sig skyldig till missbruk eller försummelse. Ensam vårdnad kan också bli aktuellt om samarbetet och kommunikationen mellan föräldrarna inte fungerar. Det beror på att föräldrar som har delad vårdnad måste kunna fatta gemensamma beslut om barnet. Det kan till exempel röra sig om viktiga frågor kring barnets vård och behandling, ansökan om pass, skolgång eller utlandsresor. Det är viktigt att föräldrar med delad vårdnad kan bortse från eventuella tvister sinsemellan för att sätta barnets bästa i fokus. Men om det inte är möjligt, kan det alltså vara lämpligt att en av föräldrarna ansöker om enskild vårdnad. Även vid ensam vårdnad har barnet rätt till umgänge med den andre föräldern.
