Umgängesrätten är den tid barnet har rätt att spendera med den förälder som barnet inte bor stadigvarande hos. Umgänge kan till exempel ske varannan helg, men kan också utövas endast under dagtid, eller i längre perioder, som onsdag till måndag varannan vecka.
Det anses som huvudregel vara till barnets bästa att ha en god och nära relation med båda sina föräldrar, vilket bland annat kan ske genom att barnet ges rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor med. Om boendeföräldern eller den förälder som har ensam vårdnad inte låter barnet ha kontakt eller träffa den andra föräldern kan föräldern behöva inleda en rättsprocess för att barnet ska ges rätt till umgänge med denne.
När föräldrarna inte kan komma överens om hur umgänget ska fungera kan det vara en god idé att ta hjälp av en jurist. Vi företräder föräldrar som tvistar om hur vårdnad, boende och umgänge ska regleras, processar i domstol och hanterar kontakter med myndigheter och motparter.
Barnets umgänge regleras i 6 kapitlet i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag. Lagstiftningen är uppbyggd på det sättet att barnet är den som har rätt till umgänge med sin förälder. Det är alltså inte förälderns rätt till umgänge med barnet som regleras.
För dig som behöver hjälp eller har frågor rörande en vårdnadstvist, barns boende eller ummgänge erbjuder vi en kostnadsfri konsultation. När du bokar en konsultation fpr du prata med en av våra jurister i 20 minuter där de ger dig en inledande vägledning och en behovanalys.
På EZlegal vill vi att det ska vara enkelt att anlita en jurist. Vår samlade erfarenhet av att processa i och utanför domstol gör att vi vågar vara transparanta med hur vi arbetar och vad vi tar betalt för våra tjänster.
Varför steg för steg? De flesta ärenden som du som privatperson eller företagare vill driva på juridisk väg handläggs i en viss processordning. Vi har valt att dela upp handläggningen i olika steg där vi redogör för arbetsmomenten i varje steg och ger en prisindikation med och utan rättsskydd. När ett ärende omfattas av rättskyddet i din hem- eller företagsförsäkring så kan du få merparten av ombudskostnaderna betalda av ditt försäkringsbolag.
Har du rättsskydd som kan täcka 80% av kostnaderna?
Det andra steget i en tvistemålsprocess är att vi upprättar en inledande skrivelse att tillsända motparten. Den inledande skrivelsen baseras på tvisteutredningens resultat och dina målsättningar med ärendet. I den inledande skrivelsen framställs i regel ett krav för motparten att ta ställningen till. Om du har rättsskydd genom ditt försäkringsbolag, behöver motparten vanligtvis bestrida kravet i skrivelsen, innan rättskyddet kan aktiveras. Bestridet görs antingen uttryckligen eller genom passivitet (vilket innebär att svaret uteblir). Steg 2 avslutas med att vi skickar den inledande skrivelsen till motparten.
Det tredje steget inleds när byrån tar emot ett bestridande från motparten, alternativt vid en tidpunkt då motparten får anses ha bestritt det framställda kravet genom passivitet. Om du har en rättsskyddsförsäkring upprättar vi en rättsskyddsansökan som skickas till ditt försäkringsbolag. Därefter överväger du och ombudet tillsammans om huruvida vi ska inleda steg fyra eller ett förlikningssteg i avvaktan på beslut om rättskydd. Om du beviljas ett rättsskydd som även omfattar åtgärderna vi vidtagit i det första steget, kommer den förskottsbetalning du reglerat för dessa åtgärder att användas för kommande självrisk.
Det fjärde steget består (förutsatt att parterna inte väljer att förlikas) av att ombudet upprättar en stämningsansökan att inge till tingsrätten. Kortfattat kan man säga att en stämningsansökan innehåller dina yrkanden, legal grund, omständigheterna i ärendet och en preliminär bevisuppgift.
I yrkandena framställer vi det eller de krav som riktas mot motparten. Grunden är det eller de legala skäl som finns till varför du har rätt till det du yrkar och omständigheterna är en redogörelse över händelseförloppet som resulterat i den aktuella tvisten. Därtill adderas i många fall en preliminär bevisuppgift med handlingar som visar på det aktuella händelseförloppet, med syftet att styrka en särskild fakta eller slutsats. För att inge en stämningsansökan behöver även ansökningsavgift erläggas till tingsrätten vilken är inkorporerad i din uppskattade prisbild. Steg fyra avslutas genom att stämningsansökan ges in i original till tingsrätten och att tingsrätten påbörjat sin handläggning av målet.
Det femte steget är förberedande inför det den muntliga förberedelsen som genomförs i tingsrätten. Steget består oftast dels av att du och ombudet har ett gemensamt möte, dels av processuella förberedelser som ombudet genomför själv. Detta steg omfattar även genomgång av handlingar motparten ingivit till tingsrätten och våra rättsliga överväganden. Steg 5 avslutas genom att den muntliga förberedelsen tar vid. I vissa fall genomförs flera muntliga förberedelser under en tingsrättsprocess, därför kan detta steg komma att upprepas.
Steg 6 utgörs av den muntliga förberedelsen där man bland annat diskuterar de omständigheter som behöver klargöras i målet, samt om parterna kan nå en slutlig lösning på tvisten. Om så inte är fallet diskuteras målets fortsatta handläggning. Därtill planerar man ofta en tidpunkt då bevisuppgifter från respektive part ska vara ingivna, om eventuella förlikningssammanträden ska genomföras och till vilket datum en huvudförhandling ska planeras. Om parterna når en slutlig överenskommelse vid den muntliga förberedelsen kommer domstolen i regel att meddela en dom utifrån överenskommelsen ifall parterna önskar detta.
Det sjunde steget består av att bevisuppgift ska inges till tingsrätten. Bevisuppgiften utgörs vanligtvis av såväl skriftlig som muntlig bevisning. Skriftlig bevisning kan vara utlåtanden, besiktningsprotokoll, fakturor, sms, journalanteckningar m.m. medan muntlig bevisning består ofta av ett partsförhör som ska genomföras med dig. Ibland kan även andra vittnen som ska höras muntligen såsom besiktningsmän, mekaniker, mäklare m.m. I bevisuppgiften redogör även ombudet ofta för den tidsåtgång denne anser sig behöva för de olika momenten vid den stundande huvudförhandlingen för att tingsrätten ska veta hur många dagar de behöver avsätta för att genomföra huvudförhandlingen. För att kunna upprätta bevisuppgiften behöver ombudet vanligtvis genomföra en översiktlig genomgång av föreliggande handlingar och utifrån dessa göra rättsliga överväganden utifrån vad din målsättning med processen är. Inom ramen för arbetet med bevisuppgiften sker också löpande avstämningar mellan dig och ombudet i olika format.
Det åttonde steget är ett förberedande steg inför det den huvudförhandling som genomförs i tingsrätten. I regel består förberedelserna dels av att du och ombudet har ett gemensamt möte, dels av processuella förberedelser som ombudet genomför själv. Detta steg omfattar även genomgång av handlingar motparten ingivit till tingsrätten och våra rättsliga överväganden. Steg 8 avslutas genom att huvudförhandlingen tar vid.
Det nionde steget består av genomförande av huvudförhandling och mottagande av dom. En huvudförhandling brukar inledas med att domaren undersöker om parterna önskar göra ett sista försök att nå en samförståndslösning på tvistefrågan eller frågorna. Om detta inte lyckas gås målet igenom i sak, yrkanden framställs och inställning avges. Därefter följer sakframställningar där man redogör för målets omständigheter och en föredragning av skriftlig bevisning. Eftersom tingsrätten ska efterfölja muntlighetsprincipen, behöver det material som part önskar att rätten ska ta ställning till, föredras under huvudförhandlingen. Sedan håller man partsförhör, motförhör, vittnesförhör och avslutningsvis slutanföranden.
Efter huvudförhandlingen meddelar domaren när parterna kan förvänta domen, normalt inom ett par veckor. Domen skickas till oss i nära anslutning till det klockslag att domaren meddelat att den kommer hållas tillgänglig. När ombudet har fått domen och haft möjlighet att läsa den, kommer vi att kontakta dig för att diskutera domen och ett eventuellt överklagande i steg 10.
Om du inte är nöjd med en dom kan vi hjälpa dig att överklaga den. Det gäller oaktat om du vi har varit ditt biträde i den tidigare processen eller om du företrätt dig själv eller av ett annat ombud. När en tingsrättsdom överklagas krävs i tvistemål att prövningstillstånd meddelas. Överklagandesteget omfattar således ett möte i anledning av att överklagandet ska upprättas, arbete med att skriva överklagandet samt preliminär bevisuppgift i överklagandet.
I steg-för-steg modellen är vårt frånpris baserat på att ditt ombud har god kännedom om ditt ärende i och med de föregående stegen. Därav kan vi erbjuda ett lägre frånpris på överklagande, än det som presenteras i fliken Våra tjänster. För det fall prövningstillstånd meddelas kan ytterligare åtgärder komma att aktualiseras, såsom en huvudförhandling i hovrätt, varvid vi kommer ha en dialog gällande dessa åtgärder.
Om den ena föräldern inte vill träffa barnet finns det inte mycket den andra föräldern kan göra. Principen om barnets bästa ligger till grund för nästan alla beslut avseende barn, och man anser det inte vara till barnets bästa att träffa en förälder som inte vill träffa dem. Om en förälder inte vill vara engagerad i barnets liv kan det vara så att den andra föräldern bör överväga att ansöka om ensam vårdnad. Det finns även möjlighet att ansöka om underhåll, då den andra föräldern är skyldig att medverka till barnets försörjning oaktat om denne vill vara del i barnets liv eller inte.
© 2024 EZlegal
I första hand bör föräldrarna försöka enas om en lösning i samförstånd. Om det inte går kan det återstående alternativet ibland vara att vända sig till domstol och inge en stämningsansökan. Under en domstolsprocess kan domstolen bland annat förordna om samarbetssamtal mellan parterna men även besluta om att ett umgänge ska ske under övervakade former, så kallat umgängesstöd. Umgängesrätten är barnets rättighet och inte förälderns, och det ska vara för barnets bästa att det får träffa sin förälder.
En domstolsprocess inleds med en stämningsansökan. Den som ansöker om stämning kallas för kärande och motparten kallas för svarande. Inom några månader kommer parterna med respektive juridiska ombud vanligtvis att kallas till domstolen för en muntlig förberedelse. Då brukar domstolen utreda vad det är som är tvistigt, om det går att nå enighet, slutligt eller tillfälligt och lägger upp en tidsplan för den fortsatta processen. Domstolen kommer som ovan nämnt troligtvis även att försöka få parterna att nå en samförståndslösning och hålla förlikningsdiskussioner.
Medverka så långt det går till en samförståndslösning som värnar barnets relation till båda föräldrarna.
Det kan vara jobbigt för barnet att se sina föräldrar bråka. Håll därför barnet utanför konflikter och undvik att involvera barnet i den pågående tvisten.
Samarbeta så långt det går med skola, den andre föräldern och sociala myndigheter.
Förhandla med din arbetsgivare om du har arbetstider som försvårar umgänget, exempelvis natt– och skiftarbete.
En vårdnadshavare som motarbetar ett umgänge utan godtagbara skäl riskerar att bli föremål för ett ärende om verkställighet eller ytterst mista vårdnaden.
Om du har en hemförsäkring är det möjligt du har ett rättsskydd som täcker upp till 80% av kostnaderna för att anlita en jurist. Om du inte har hemförsäkring finns det möjlighet att söka rättshjälp från staten. Beroende på inkomst, kan din avgift bli så låg som 2% av den totala kostnaden. Vi hjälper dig med din ansökan om rättshjälp och utreder vilka möjligheter du har till kostnadstäckning.
Barnets umgänge regleras i 6 kapitlet i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag. Lagstiftningen är uppbyggd på det sättet att barnet är den som har rätt till umgänge med sin förälder. Det är alltså inte förälderns rätt till umgänge med barnet som regleras. Barnet har alltså rätt till umgänge med den förälder som den inte bor med, undantag kan dock göras om föräldern gjort sig skyldig till missbruk, försummelse eller våld. Umgänget behöver inte vara en fysisk kontakt, utan det kan även ske via till exempel telefonsamtal eller videosamtal. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets umgängesbehov tillgodoses. Det primära ansvaret för kostnader som uppkommer i samband med umgänge ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Undantag kan göras om det är mer än tio mil mellan föräldrarnas bostäder, då domstolen kan döma att reskostnader fördelas på annat sätt. Är man inte nöjd med en dom från tingsrätten så kan man först överklaga till hovrätten och sedan till Högsta domstolen. Om en domstol meddelat en dom gällande umgänge och boendeföräldern inte lämnar ut barnen i enlighet med denna finns i vissa fall möjlighet att begära verkställighet. Det kan kännas tryggt med en juridisk kontakt som biträder dig genom bodelningen och ser till dina intressen. EZlegal arbetar bland annat med att upprätta och tolka bodelningsavtal och hjälper dig gärna genom hela processen. Våra jurister anlitas även som bodelningsförrättare.
