Umgänge

Vad är umgänge?

Umgängesrätten är den tid barnet har rätt att spendera med den förälder som barnet inte bor stadigvarande hos. Umgänge kan till exempel ske varannan helg, men kan också utövas endast under dagtid, eller i längre perioder, som onsdag till måndag varannan vecka. 

Det anses som huvudregel vara till barnets bästa att ha en god och nära relation med båda sina föräldrar, vilket bland annat kan ske genom att barnet ges rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor med. Om boendeföräldern eller den förälder som har ensam vårdnad inte låter barnet ha kontakt eller träffa den andra föräldern kan föräldern behöva inleda en rättsprocess för att barnet ska ges rätt till umgänge med denne. 

När föräldrarna inte kan komma överens om hur umgänget ska fungera kan det vara en god idé att ta hjälp av en jurist. Vi företräder föräldrar som tvistar om hur vårdnad, boende och umgänge ska regleras, processar i domstol och hanterar kontakter med myndigheter och motparter. 

Så går en umgängestvist till
5 viktiga saker att tänka på
Vad kostar en tvist?

Vad säger lagen om umgänge?

Barnets umgänge regleras i 6 kapitlet i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag.

Lagstiftningen är uppbyggd på det sättet att barnet är den som har rätt till umgänge med sin förälder. Det är alltså inte förälderns rätt till umgänge med barnet som regleras. Barnet har alltså rätt till umgänge med den förälder som den inte bor med, undantag kan dock göras om föräldern gjort sig skyldig till missbruk, försummelse eller våld. Umgänget behöver inte vara en fysisk kontakt, utan det kan även ske via till exempel telefonsamtal eller videosamtal. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets umgängesbehov tillgodoses. Det primära ansvaret för kostnader som uppkommer i samband med umgänge ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Undantag kan göras om det är mer än tio mil mellan föräldrarnas bostäder, då domstolen kan döma att reskostnader fördelas på annat sätt. Är man inte nöjd med en dom från tingsrätten så kan man först överklaga till hovrätten och sedan till Högsta domstolen. Om en domstol meddelat en dom gällande umgänge och boendeföräldern inte lämnar ut barnen i enlighet med denna finns i vissa fall möjlighet att begära verkställighet.

Mycket känslor vid överlämningen?

Det kan naturligtvis kännas jobbigt och tufft om ens barn reagerar känslomässigt inför umgänge med den andra föräldern. Oaktat om du har ensam vårdnad eller är boendeförälder, har du dock ett ansvar att se till att barnet ges rätt till en god och nära relation med den andra föräldern.

Beroende på barnets ålder bör man även beakta att separationen som sådan, att säga hej då till den förälder barnet kanske har sin största trygghet hos, kan vara känslomässigt oaktat hur barnet sedan har det i umgängesförälderns omvårdnad. Om det däremot är så att du känner stor oro inför hur barnet har det under umgängestillfällena och det finns andra signaler på att barnet riskerar att fara illa i ditt ex omvårdnad kan det vara skäl till att hålla barnet hemma från umgänge. Befinner du dig i en sådan situation kan det vara en god idé att kontakta en jurist för att diskutera vilka möjligheter som finns i en rättslig process men även vilka konsekvenser ditt beslut kan komma att få för det fall motparten initierar en tvist. Att begränsa barnets umgänge med den andra föräldern kan föranleda att den andra föräldern känner sig nödgad att själv inleda en rättsprocess för att barnet ska ges rätt till umgänge.

Om en förälder inte vill ha umgänge

Om den ena föräldern inte vill träffa barnet finns det inte mycket den andra föräldern kan göra. Principen om barnets bästa ligger till grund för nästan alla beslut avseende barn, och man anser det inte vara till barnets bästa att träffa en förälder som inte vill träffa dem. Om en förälder inte vill vara engagerad i barnets liv kan det vara så att den andra föräldern bör överväga att ansöka om ensam vårdnad. Det finns även möjlighet att ansöka om underhåll, då den andra föräldern är skyldig att medverka till barnets försörjning oaktat om denne vill vara del i barnets liv eller inte.

Vårdnadskonsultation

20 minuters juridisk rådgivning

0SEK

Umgängesavtal

från 4 900SEK

Så går en umgängestvist till

I första hand bör föräldrarna försöka enas om en lösning i samförstånd. Om det inte går kan det återstående alternativet ibland vara att vända sig till domstol och inge en stämningsansökan. Under en domstolsprocess kan domstolen bland annat förordna om samarbetssamtal mellan parterna men även besluta om att ett umgänge ska ske under övervakade former, så kallat umgängesstöd. Umgängesrätten är barnets rättighet och inte förälderns, och det ska vara för barnets bästa att det får träffa sin förälder.  

En domstolsprocess inleds med en stämningsansökan. Den som ansöker om stämning kallas för kärande och motparten kallas för svarande. Inom några månader kommer parterna med respektive juridiska ombud vanligtvis att kallas till domstolen för en muntlig förberedelse. Då brukar domstolen utreda vad det är som är tvistigt, om det går att nå enighet, slutligt eller tillfälligt och lägger upp en tidsplan för den fortsatta processen. Domstolen kommer som ovan nämnt troligtvis även att försöka få parterna att nå en samförståndslösning och hålla förlikningsdiskussioner. 

5 viktiga saker att tänka på

1. Värna om barnets relationer

Medverka långt det går till en samförståndslösning som värnar barnets relation till båda föräldrarna. 

2. Skydda barnet från konflikter

Det kan vara jobbigt för barnet att se sina föräldrar bråka. Håll därför barnet utanför konflikter och undvik att involvera barnet i den pågående tvisten. 

3. Samarbeta

Samarbeta långt det går med skola, den andre föräldern och sociala myndigheter 

4. Tänk dina arbetstider

Förhandla med din arbetsgivare om du har arbetstider som försvårar umgänget, exempelvis nattoch skiftarbete. 

5. Följ domen 

En vårdnadshavare som motarbetar ett umgänge utan godtagbara skäl riskerar att bli föremål för ett ärende om verkställighet eller ytterst mista vårdnaden. 

Vad kostar en tvist?

Om du har en hemförsäkring är det möjligt du ha ett rättsskydd som täcker upp till 80% av kostnaderna för att anlita en jurist. Om du inte har hemförsäkring finns det möjlighet att söka rättshjälp från staten. Beroende på inkomst, kan din avgift bli så låg som 2% av den totala kostnaden. Vi hjälper dig med din ansökan om rättshjälp och utreder vilka möjligheter du har till kostnadstäckning.