Bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

När en person som bor i Sverige går bort måste personens tillgångar och skulder sammanställas inför eventuell bodelning och arvskifte. Processen att sammanställa den avlidnas tillgångar och skulder kallas bouppteckning. Ju mer egendom som finns i dödsboet, desto mer komplicerad kan bouppteckningen bli. Då kan det kännas bra att överlämna juridiken till ett kunnigt ombud. EZlegal har erfarenhet av ekonomisk familjerätt och våra jurister kan även förordnas som boutredningsmän. Vi sköter kontakten med privata institutioner och myndigheter åt dig och ser till att alla handlingar kommer in i tid. 

Så går en bouppteckning till
Att tänka på vid en bouppteckning
6 vanliga frågor om bouppteckning

Vad kostar en bouppteckning?

Vi informerar våra klienter om de kostnader och avgifter som är involverade vid juridisk representation och går igenom de finansieringslösningar och betalningsupplägg som kan bli aktuella i det enskilda ärendet. Om du behöver du hjälp att upprätta bouppteckning eller boutredningsman täcks kostnaderna i regel av dödsboet.  

Behöver du hjälp med en bouppteckning eller vill fråga om råd? Då rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.

Erbjudande t.o.m. 31 maj!

245SEK

fr.o.m. 1 juni 495 SEK

Konsultation

från 3 828SEK

Testamente
Så går en bouppteckning till

För att kunna göra en bouppteckning behövs en bouppgivare. Vanligen är det den person som tar hand om den avlidnes egendom eller som i övrigt känner till dödsboet bäst. Bouppgivaren är skyldig att lämna uppgifter om boet. Utredningen av den avlidnes bo ska omfatta tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Detta redovisas i form av kontoutdrag och värdering av fastigheter, bolag, aktier, fonder, pensioner och bohag m.m. Om den avlidne var gift ska även uppgifter om den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Var den avlidne istället sambo, behöver den efterlevande sambons tillgångar och skulder endast redovisas om sambon begär bodelning. 

Tillgångar och skulder sammanställs och bouppteckningen upprättas. Detta görs inom tre månader efter att en person gått bort, vid en så kallad bouppteckningsförrättning. Till förrättningen kallas legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar. Barn, föräldrar och syskon är legala arvingar och efterarvingar är personer med arvsrätt från en tidigare avliden make eller maka. Universella testamentstagare är de som testamenterats hela eller en delar av arvet. 

Bouppteckningen ska också signeras av två förrättningsmän, två oberoende personer som därigenom intygar att allt gått korrekt till. En av dessa förrättningsmän behöver även delta under bouppteckningsförrättningen. 

Den färdiga bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen. När Skatteverket godkänt bouppteckningen är den fullbordad. Om den avlidne var gift görs därefter en bodelning, följt av ett arvskifte. Ett arvskifte är ett avtal där det framgår hur tillgångarna ska fördelas mellan dödsbodelägarna. 

Att tänka på vid en bouppteckning

När bouppteckningen ska göras bör dödsbodelägarna överväga om att anlita ett ombud, antingen en privatperson eller en jurist. Den som gör bouppteckningen får dock inte själv vara arvinge. Om en dödsbodelägare inte själv kan närvara vid bouppteckningen kan den ge fullmakt till ett ombud. Detta ombud kan till exempel vara en av de andra dödsbodelägarna. 

Vid första mötet är det lämpligt att den som gör bouppteckningen får uppgift om den avlidens tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Även äktenskapsförord, testamenten och en förteckning över dödsbodelägarna är bra att ta med. Om den avlidne var änka eller änkling behövs även bouppteckningen av den först avlidne maken eller makan. 

6 vanliga frågor om bouppteckning

1. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Principiellt finns det inget som hindrar en eller flera dödsbodelägare från att avyttra egendom innan bouppteckningen är klar. Vi avråder dock från detta eftersom det skulle kunna missgynna annan dödsbodelägare eller fordringsägare. Även om dödsbodelägarna kan tyckas vara överens om hur arvet ska fördelas kan det uppstå konflikter vid det påföljande arvskiftet och kan det bli tal om återbetalning. 

2. Varför måste man ha en bouppteckningsförrättning?

Syftet med en bouppteckningsförrättning är framförallt att underlätta för och skydda arvingar, testamentstagare och fordringsägare inför den kommande arvskiftningen. Genom att den avlidnes tillgångar och skulder gås igenom förrättningsdagen, kan en närvarande dödsbodelägare försäkra sig om att ingen egendom förbises. En närvarande dödsbodelägare har även möjlighet att ifrågasätta eventuella testamentens giltighet, liksom andra dödsbodelägares och efterarvingars rätt till arv. Sammanfattningsvis kan därför sägas att genom att närvara förrättningsdagen, försäkrar en dödsbodelägare sig om att bouppteckningen inte inkluderar några felaktigheter till nackdel för hen. Samma sak gäller för efterarvingar. 

3. Vem kallar till bouppteckningsförrättning?

Den som gör bouppteckningen upprättar ett bekräftelsebrev till samtliga dödsbodelägare där uppdraget beskrivs, och samtidigt kallar den till bouppteckningsförrättning. Med detta brev bifogas en fullmakt som ska undertecknas av varje dödsbodelägare, att ombudet kan agera för deras räkning.   

4. Måste dödsbodelägarna delta bouppteckningsförrättningen?

Det är inte obligatoriskt för en dödsbodelägare att delta men ombudet är skyldig att kalla alla dödsbodelägare i god tid. För de dödsbodelägare som inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen, är det lämpligt att de ger fullmakt till bouppgivaren att företräda dem vid mötet. 

5. Vem registrerar bouppteckningen hos Skatteverket? 

Det är den person som gjort bouppteckningen som skickar in den till Skatteverket, efter det att bouppgivaren godkänt och skrivit under den. 

5. Vad händer med bouppteckningen när den är klar?

snart vi fått tillbaka den registrerade bouppteckningen från Skatteverket skickas originalet till bouppgivaren. Kopior skickas oftast ut till dödsbodelägarna via vanlig post eller mail. Därefter görs en eventuell bodelning, följt av ett arvskifte.