En tvist inom entreprenadrätt kan antingen uppstå mellan två företag, eller mellan ett företag och en privatperson. Ofta rör det sig om att den som beställt entreprenaden anser att resultatet inte blev som det var tänkt från början.
Det kan exempelvis handla om att det utförts ett ändrings-, tilläggs- eller avgångsarbete (ÄTA-arbeten) som inte på förhand hade avtalats. I många fall tvistar parterna om vem som ska anses vara ansvarig för oväntade kostnader som uppstått under processen.
Under konsultationen får du prata med en av våra jurister i 20 minuter där de ger dig en inledande vägledning, en behovsanalys, och förslag till nästa steg — helt utan bindning.
Entreprenad är den avtalsform som vanligtvis används av byggföretag. Beställaren av arbetet kan anlita ett bolag som ska utföra en byggnation. Här gäller kommersiella villkor och parterna reglerar själva ansvar och risk i avtalet, ofta med stöd av standardavtalen AB04 och ABT06.
Eftersom konsumenttjänstlagen inte gäller mellan två näringsidkare är det avtalet i sig, tillsammans med standardavtalet, som styr vad som ingår, hur ÄTA-arbeten hanteras och vem som bär ansvaret om något går fel.
Två näringsidkare
AB04, ABT06
Gäller inte
Regleras fritt i avtalet
Skiljenämnd eller allmän domstol
Entreprenadavtal kan också skrivas mellan privatpersoner och företag, till exempel när en privat beställare vill bygga om sitt hus eller uppföra nybygge på en tomt.
Genom konsumenttjänstlagen har konsumenter ett extra, tvingande skydd, och reglerna ser därför lite annorlunda ut jämfört med rent kommersiella förhållanden mellan två företag.
Privatperson & företag
Gäller, tvingande
Extra skydd, går inte avtala bort
Allmän domstol eller ARN
ÄTA är en förkortning av ändrings-, tilläggs- och avgångsarbeten. Det arbete som redan regleras i entreprenadavtalet kallas kontraktsarbete. är det uppstår ÄTA-arbeten utöver kontraktsarbetet är det beställaren som är skyldig att stå för kostnaden som uppstår.
Man skiljer på beställda (föreskrivna) och likställda (föranledda) ÄTA-arbeten (2 kap. 3–4 §§ AB04 och ABT06). Skillnaden mellan de båda begreppen är hur de uppstår. Beställda ÄTA-arbeten är arbeten som förordnats av beställaren. Likställda ÄTA-arbeten är arbeten som behövs för att slutföra bygget, alltså sådant som krävs för att uppnå ett kontraktsenligt resultat. En distinktion är att likställda arbeten måste vara arbeten som beställaren står risken för, alltså inte uppstå från entreprenörens misslyckande.
Det är svårt att på förhand veta hur omfattande ett arbete kommer vara och det är inte ovanligt att förseningar sker. ÄTA-arbeten är också en vanlig tvistefråga då det kan vara otydligt vilka arbeten som bör ingå i det avtalade priset eller inte. Det finns inga tydliga gränser för vad som är ÄTA eller inte, utan man behöver i regel göra en bedömning för varje enskilt fall.
Ett första steg att tänka på om du ska beställa en entreprenad är vilken entreprenadform som ska användas. Om entreprenören ska sköta både projektering och utförande kallas det för totalentreprenad. Om i stället du som beställare tar på dig projekteringen kallas det för utförandeentreprenad. Beroende på vilken entreprenadform som är aktuell används olika standardavtal. För totalentreprenader används i regel ABT 06 och för utförandeentreprenader används AB04.
Upphandlingsform innebär att du som beställare väljer hur många entreprenörer du vill avtala med. Du kan anlita en entreprenör som sköter allt, då kallas det för generalentreprenad. Om du väljer att upphandla flera entreprenörer kallas det i stället för delad entreprenad.
Valet av både entreprenad och upphandlingsform är upp till varje enskild person. För privatpersoner med begränsad kunskap kan exempelvis totalentreprenad vara bäst medan för företagare i branschen kan man spara pengar genom att utföra projektering själv. Viktigt är oavsett att komma ihåg att hänvisa till det standardavtalet som passar just din entreprenad. Det kan vara bra att vända sig till en jurist som kan hjälpa dig med vilken entreprenad-och upphandlingsform som passar bäst.
Ett annat val som måste göras när man ska ingå ett entreprenadavtal är att välja betalningsform. Fast pris att parterna på förhand har bestämt hur mycket arbetet ska kosta. I dessa fall är det viktigt att vara tydlig med vad som ska ingå i priset. Löpande pris innebär i stället att priset inte är bestämt från början. Då bestäms a´ priser som säger hur mycket olika åtgärder ska kosta, exempelvis ett timpris för det nedlagda jobbet. Man kan också välja att sätta ett takpris, alltså ett maxbelopp som beställaren kan behöva betala för.
Ibland kan ni som avtalsparter välja att i avtalet förelägga motparten med vite om försening skulle ske. Ett vite är ett visst penningbelopp som den som brutit ett avtal kan bli skyldig att betala till motparten. Det finns inga specifika bestämmelser om förseningsviten i standardavtalen. Därför måste det framgå av det enskilda entreprenadavtalet, om vite ska användas.
Om parterna inte längre är överens uppstår en tvist. Vilket spår nedan som blir aktuellt beror på vad ni kommit överens om i entreprenadavtalet — välj spår och klicka er fram genom stegen.
Om parterna inte längre är överens uppstår en tvist. Vilket spår nedan som blir aktuellt beror på vad ni kommit överens om i entreprenadavtalet — välj spår och klicka er fram genom stegen.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Entreprenad är den avtalsform som vanligtvis används av byggföretag för att utföra en byggnation åt andra företag eller privatpersoner. En privat beställare (konsument) kan använda entreprenad för att exempelvis bygga om sitt hus eller uppföra nybygge på en tomt. Genom konsumenttjänstlagen har konsumenter ett extra skydd, och reglerna skiljer sig från kommersiella förhållanden mellan två företag.
ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgångsarbeten — sådant som uppstår utöver det kontraktsarbete som redan regleras i entreprenadavtalet. Det är vanligt att man skiljer på beställda och likställda ÄTA-arbeten, och gränsdragningen är en av de vanligaste tvistefrågorna inom entreprenadrätt.
EZlegal delar upp processen vid en tvistemål i olika steg där du på ett enkelt sätt kan överskåda hur handläggningen fortlöper. Du köper och betalar i regel för ett steg i taget och kan välja att avbryta eller fortsätta handläggningen efter varje steg. Du kan läsa mer om vad stegen innebär och hur mycket våra åtgärder kan tänkas kosta på sidan Vad kostar det. Ibland kan tvisten omfattas av rättsskyddet i företags- eller hemförsäkringen. Rättsskydd är termen för det ekonomiska skydd en part kan ha genom ett försäkringsbolag för att bekosta sina rättegångskostnader i en juridisk process. Försäkringsbolagen kan ibland stå för upp till 80% av kostnaderna och resterande del utgör partens självrisk. Täckningsgraden varierar dock och beror på vad som står i just ditt försäkringsavtal och vad ditt ärende gäller.
EZlegal företräder både privatpersoner och företag i entreprenadtvister genom hela ärendet, från författande av entreprenadavtal till att vidta rättsliga åtgärder mot motparten och agera ombud i domstol. Om du behöver ett ombud eller har frågor kring entreprenadrätt rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.
Det finns ingen lag som är direkt reglerar entreprenadförhållanden. Istället träffas olika delar av entreprenadens genomförande av olika lagar. Ett vanligt förekommande exempel att ta hänsyn till är konsumenttjänstlagen, som är tvingande till konsumentens fördel och aktualiseras för privatpersoner. Parterna kan också komma i kontakt med plan- och bygglagen, miljöbalken, skatteförfarandelagen och flertalet föreskrifter från myndigheter.
Den viktigaste rättskällan för entreprenader utgörs av särskilda standardavtal som kallas för AB och ABT. Standardavtalen är utvecklade av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK), en ideell förening med medlemmar som företräder både byggherresidan och entreprenörsidan. Standardavtalen har bland annat som funktion att fylla ut delar som parterna har utelämnat från ett entreprenadavtal. Det finns olika standardavtal som används i olika situationer. De huvudsakliga avtalen är AB04 (för utförandeentreprenader) och ABT06 (för totalentreprenader), men det finns en rad andra standardavtal för andra typer av entreprenadförhållanden.
Hävning är en ingripande åtgärd som normalt kräver att motparten gjort sig skyldig till ett väsentligt kontraktsbrott, till exempel ett dröjsmål som drar ut orimligt långt på tiden eller fel som inte åtgärdas trots påpekande. Både AB04 och ABT06 innehåller egna regler om när och hur en hävning får ske, och att häva utan tillräcklig grund kan i sig innebära ett avtalsbrott som ni själva blir skadeståndsskyldiga för. Det är därför klokt att rådgöra med ett juridiskt ombud innan ni häver ett entreprenadavtal.
© 2024 EZlegal
