fbpx

Bygget av sommarstugan är försenat!

Hej! Snickaren som jag har anlitat har blivit försenad med att bygga min sommarstuga. De var sena både med att börja bygga och är nu sena med att färdigställa bygget. När de hade hunnit börja bygga sa de att det inte skulle bli några problem eftersom de skulle hinna klart i tid. Sen skyllde de […]

Hej! Snickaren som jag har anlitat har blivit försenad med att bygga min sommarstuga. De var sena både med att börja bygga och är nu sena med att färdigställa bygget. När de hade hunnit börja bygga sa de att det inte skulle bli några problem eftersom de skulle hinna klart i tid. Sen skyllde de på vädret för att det regnat för mycket och att det inte låg inom deras kontroll så att de inte är ansvariga för att de inte höll vår avtalade deadline. Nu är det dålig stämning mellan oss och de hotar med att avbryta bygget. Har de rätt i att de inte ansvarar för förseningen, och vad kan jag göra nu?

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga, 

Eftersom du som konsument köper en tjänst av en näringsidkare när du vill bygga en sommarstuga, innebär det att Konsumenttjänstlagen [1] blir tillämplig. Konsumenttjänstlagen är en lag som ger starkt skydd till dig som konsument. Konsumenttjänstlagen går inte att avtala bort utan utgör en minimistandard. Det innebär att avtalsvillkor som sätter konsumenten i en sämre sits än vad lagen medger blir utan verkan. [2]

Vid försening som inte beror på konsumenten eller något förhållande på dennes sida, är entreprenören i otillåtet dröjsmål [3]. Att vara i otillåtet dröjsmål innebär att personen begått ett avtalsbrott. Ett exempel på ett förhållande på konsumentens sida är om denne anställt en sidoentreprenör som orsakar störningar för den andra entreprenören. Beroende på vad parterna avtalat om anses entreprenören i dröjsmål om avlämnande inte sker senast den dag som är avtalad. Ofta har entreprenören dock gjort reservationer i tidpunkten för färdigställandet, särskilt vid arbeten som är beroende av vissa väderförhållanden. Även om det inte finns några allmänna regler i Konsumenttjänstlagen som ger entreprenören rätt till tidsförlängning är det mycket möjligt att avtalet er emellan innehåller ett sådant förbehåll. Bedömningen kring huruvida ett avtalsbrott föreligger är svår att avgöra, så vid misstanke om avtalsbrott är det ofta bra att kontakta ett juridiskt ombud.

När det gäller det försenade påbörjandet av arbetet är det avgörande vad ni avtalat. En formulering som ”uppdraget ska påbörjas den…” innebär inte att det faktiska byggnadsarbetet behöver påbörjas den dagen. Istället räcker det att entreprenören påbörjar projekteringen sagda dag, om ni avtalat om att det är dennes uppgift. Om entreprenören inte iakttagit den angivna tiden alls föreligger dröjsmål på dennes sida. [4]

Förutsatt att ett avtalsbrott kan konstateras kan konsumenten ha rätt till ett flertal olika rättsliga följder. En konsument kan exempelvis hålla inne den del av betalningen som motsvarar dröjsmålet.[5] I vissa fall har konsumenten även rätt att kräva att få tjänsten utförd om denne inte väntar orimligt länge med att framställa sitt krav.[6]

Det är vid skadeståndsbedömningen som det blir avgörande huruvida dröjsmålet berott på ett hinder utanför entreprenörens kontroll. Om entreprenören inte skäligen kunnat räkna med de dåliga väderförhållandena och inte heller kunnat undvika eller övervinna den inverkan vädret haft på arbetet skulle det kunna medföra att du inte har rätt till skadestånd.[7] Däremot borde entreprenören kunnat ta höjd för sådana väderleksförhållanden som är normala för årstiden. Det innebär att skadeståndsansvar kan föreligga om vädret inte varit helt ovanligt jämfört med vad det brukar vara under samma årstid. För att ha rätt till skadestånd behöver konsumenten kunna visa att denne lidit skada.

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist. 

Med vänlig hälsning, EZlegal 

 

[1] 1 § 2 st. Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[2] 3 § Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[3] 24 § Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[4] 24 § 2 st. Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[5] 27 § Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[6] 28 § Konsumenttjänstlagen (1985:716)

[7] 31 § 1 st. Konsumenttjänstlagen (1985:716)

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Företag
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
495
SEK
Bild av Peter Zeijersborger, grundare av EZlegal

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.