fbpx

Grannen kapade vårt träd!

Hej! Vi var med om en väldigt tråkig händelse där vår granne utan lov kapade ner ett träd på vår tomt. Händelsen inträffade för två år och nu i efterhand börjar vi fundera på om det skulle kunna räknas som skadegörelse. Allt började med att grannen frågade om han kunde såga några grenar på vårt gullregn. Anledningen var att han skulle reparera sitt uthustak och det tyckte vi inte var några problem. Men det slutade med att han gick in på vår tomt och kapade ner hela vårt träd. Trädet måste ha varit upp mot 60 år gammalt. Vår tomt har fortfarande full insyn från gatan och vi vill få ersättning för händelsen. Är det något som skulle kunna utgöra brottet skadegörelse? Borde vi polisanmäla det och går det att få skadestånd så här lång tid efteråt?

Hej! Vi var med om en väldigt tråkig händelse där vår granne utan lov kapade ner ett träd på vår tomt. Händelsen inträffade för två år och nu i efterhand börjar vi fundera på om det skulle kunna räknas som skadegörelse. Allt började med att grannen frågade om han kunde såga några grenar på vårt […]

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Du kan göra en polisanmälan gällande det nedsågade trädet. Beroende på omfattningen av förstörelsen och trädets värde så kan det röra sig om skadegörelse eller ringa skadegörelse.[1] Detta är dock inget du behöver ta ställning till när du gör en anmälan. Om en person uppsåtligen förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt så kan denne dömas för skadegörelse.[2] Bestämmelsen innebär inte att det måste uppstå en ekonomisk skada, utan även exempelvis estetiskt värde eller känslomässigt värde kan omfattas. Beroende på det aktuella trädets värde så kan det även räknas som ringa skadegörelse.[3] I bedömningen om det är ringa skadegörelse eller skadegörelse av normalgraden ska hänsyn tas till samtliga omständigheter vid brottet.

Det som avgör om det är för sent att åtala personen för brott är preskriptionstiden. Preskription är en viss tid från det att brottet inträffade som en person måste häktas eller åtalas inom, för att straffet för brottet ska kunna göras gällande. Preskriptionstiden varierar mellan olika typer av brott. Straffet för skadegörelse är fängelse i upp till 2 år. Det innebär att brottet preskriberas efter 5 år och tiden räknas från dagen då brottet begicks. För ringa skadegörelse, som kan ge fängelse upp till sex månader, är motsvarande preskriptionstid 2 år.[4] I ditt fall har det gått två år, vilket innebär att preskriptionstiden för ringa skadegörelse kan ha gått ut. Preskriptionstiden för skadegörelse av normalgraden har däremot inte gått ut.

Du kan också begära skadestånd för sakskadan, och storleken på skadeståndet beräknas då bland annat utifrån en uppskattning av trädets värde.[5]  I vissa fall kan en granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger in på dennes tomt, om de skapar olägenheter för grannen. Områdets ägare måste dock först få tillfälle att själv åtgärda problemet, om det finns risk att åtgärden kan medföra skada.[6] Enligt jordabalken så räknas träd till fastighetstillbehör och är därmed fast egendom.[7]  Utöver att du kan polisanmäla händelsen så kan du även begära skadestånd. I det här fallet blir det fråga om en sakskada.[8] Skadestånd för sakskador omfattar ersättning för bland annat sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning samt andra eventuella kostnader som uppkommit till följd av skadan.[9] Utgångspunkten för beräkningen av skadeståndet ska vara att den som lidit av skadan ska kompenseras för kostnaderna att återställa tomten i det skick som den var innan skadan inträffade. Den olovliga verkningen av trädet bör därför värderas utifrån vad det skulle kosta att skaffa likvärdig egendom.

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 12 kap. 1 § samt 12 kap. 2 § Brottsbalken (BrB)

[2] 12 kap. 2 § samt 1 kap. 2 § BrB

[3] 12 kap. 2 § BrB

[4] 35 kap. 1 § BrB

[5] 2 kap. 1 § samt 5 kap. 7 § Skadeståndslagen (SkL)

[6] 3 kap. 2 § Jordabalken (JB)

[7] 2 kap. 1 § JB

[8] 2 kap. 1 § SkL

[9] 5 kap. 7 § SkL

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Du kan göra en polisanmälan gällande det nedsågade trädet. Beroende på omfattningen av förstörelsen och trädets värde så kan det röra sig om skadegörelse eller ringa skadegörelse.[1] Detta är dock inget du behöver ta ställning till när du gör en anmälan. Om en person uppsåtligen förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt så kan denne dömas för skadegörelse.[2] Bestämmelsen innebär inte att det måste uppstå en ekonomisk skada, utan även exempelvis estetiskt värde eller känslomässigt värde kan omfattas. Beroende på det aktuella trädets värde så kan det även räknas som ringa skadegörelse.[3] I bedömningen om det är ringa skadegörelse eller skadegörelse av normalgraden ska hänsyn tas till samtliga omständigheter vid brottet.

Det som avgör om det är för sent att åtala personen för brott är preskriptionstiden. Preskription är en viss tid från det att brottet inträffade som en person måste häktas eller åtalas inom, för att straffet för brottet ska kunna göras gällande. Preskriptionstiden varierar mellan olika typer av brott. Straffet för skadegörelse är fängelse i upp till 2 år. Det innebär att brottet preskriberas efter 5 år och tiden räknas från dagen då brottet begicks. För ringa skadegörelse, som kan ge fängelse upp till sex månader, är motsvarande preskriptionstid 2 år.[4] I ditt fall har det gått två år, vilket innebär att preskriptionstiden för ringa skadegörelse kan ha gått ut. Preskriptionstiden för skadegörelse av normalgraden har däremot inte gått ut.

Du kan också begära skadestånd för sakskadan, och storleken på skadeståndet beräknas då bland annat utifrån en uppskattning av trädets värde.[5]  I vissa fall kan en granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger in på dennes tomt, om de skapar olägenheter för grannen. Områdets ägare måste dock först få tillfälle att själv åtgärda problemet, om det finns risk att åtgärden kan medföra skada.[6] Enligt jordabalken så räknas träd till fastighetstillbehör och är därmed fast egendom.[7]  Utöver att du kan polisanmäla händelsen så kan du även begära skadestånd. I det här fallet blir det fråga om en sakskada.[8] Skadestånd för sakskador omfattar ersättning för bland annat sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning samt andra eventuella kostnader som uppkommit till följd av skadan.[9] Utgångspunkten för beräkningen av skadeståndet ska vara att den som lidit av skadan ska kompenseras för kostnaderna att återställa tomten i det skick som den var innan skadan inträffade. Den olovliga verkningen av trädet bör därför värderas utifrån vad det skulle kosta att skaffa likvärdig egendom.

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 12 kap. 1 § samt 12 kap. 2 § Brottsbalken (BrB)

[2] 12 kap. 2 § samt 1 kap. 2 § BrB

[3] 12 kap. 2 § BrB

[4] 35 kap. 1 § BrB

[5] 2 kap. 1 § samt 5 kap. 7 § Skadeståndslagen (SkL)

[6] 3 kap. 2 § Jordabalken (JB)

[7] 2 kap. 1 § JB

[8] 2 kap. 1 § SkL

[9] 5 kap. 7 § SkL

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK
Bild av Peter Zeijersborger, grundare av EZlegal

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.