Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan aktieägare, där avtalsparterna kan sätta upp bestämmelser som ska gälla för verksamheten. Aktieägare har både rättigheter och skyldigheter som framgår av aktiebolagslagen och aktiebolagets bolagsordning, men det kan också finnas behov av att komma överens om vad som ska gälla i särskilda situationer. Lagens bestämmelser kan ibland vara komplicerade och i den mån det är möjligt kan det vara önskvärt att avvika från dem, genom att skriva ett aktieägaravtal.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Aktieägaravtal är vanligast i mindre aktiebolag med några få ägare. Delägarnas roller i bolaget kan i sådana fall skilja sig sinsemellan, både i ekonomiska och arbetsmässiga insatser. Ett aktieägaravtal är även ett fördelaktigt sätt att hantera framtida förhållanden som kan påverka delägarnas samarbete.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar.
Om du är gift är dina aktier giftorättsgods som ingår i en eventuell bodelning vid äktenskapsskillnad. Om du vill undvika en sådan situation bör du överväga att upprätta ett äktenskapsförord.
Se till att du vet vad som gäller om du vill sälja dina aktier. Om det finns förbehåll i bolagsordningen kan dessa ha förenats med särskilda villkor i aktieägaravtalet. Exempelvis att du kan behöva betala vite om du säljer aktier i strid med förbehållen.
Tänk på att avsteg från avtalsbestämmelserna innebär avtalsbrott. Aktieägaravtalet ska följas och hållas av de anslutna parterna, enligt principen om pacta sunt servanda. Ett avtalsbrott medför konsekvenser för den avtalsbrytande parten. I en tvistelösningsklausul kan det framgå vad som gäller i en sådan situation, exempelvis om den avtalsbrytande parten är skyldig att betala ett vite som kompensation. Ibland kan det uppstå motstridighet mellan aktieägarna gällande hur avtalsbestämmelserna ska tolkas. Om det finns en ändamålsklausul i avtalet, kan en sådan ge ledning för tolkningen. Råder det delade meningar om hur villkor i ett aktieägaravtal ska tolkas, kan en jurist hjälpa till att tolka bestämmelserna.
Ett aktieägaravtal kan användas på olika sätt, beroende på vilken typ av aktiebolag man är delägare i. I svensk rätt finns båda publika och privata aktiebolag (1 kap. 2 § ABL). Den största skillnaden mellan dessa är att aktierna i ett publikt aktiebolag är tillgängliga för vem som helst att köpa, medan det är en begränsad krets som kan äga aktierna i ett privat aktiebolag (1 kap. 6–7 § § ABL). I publika aktiebolag kan det tänkas vara investeringsmöjligheter som lockar nya aktieägare. Förutom att potentiell vinst delas ut till aktieägarna, är aktierna tillgängliga till handel för allmänheten (3 kap. 3 § ABL). Det är därför naturligt att ägarkretsen blir stor och spridd och att alla aktieägare inte kan delta i samtliga beslut som fattas. Av praktiska skäl överlämnas således beslutsfattande och åtaganden till aktiebolagets företrädare, det vill säga styrelsen, VD och särskilda firmatecknare (8 kap. 35–37 § § ABL).
Även om det inte finns några formkrav finns det många aspekter att förhålla sig till för att få ett så korrekt avtal som möjligt och på så vis undvika kostsamma tvister.
© 2024 EZlegal
Om du önskar upprätta ett aktieägaravtal finns det vissa steg som är bra att följa. Fundera över vilka delägare som ska vara avtalsparter. Diskutera tillsammans vilka behov ni har av att reglera särskilda bestämmelser. Aktieägaravtalet är både ett dokument för att skapa effektiva funktionssätt i bolaget men även ett sätt att förebygga tvister och andra oönskade situationer. Vad är viktigt för just er verksamhet och vad vill ni undvika? Därefter rekommenderar vi att ta hjälp av en jurist för att diskutera önskemålen och formulera om dem till avtalsvillkor. När avtalsutkastet är färdigt får avtalsparterna granska aktieägaravtalet och återkomma med eventuella tillägg och ändringar. Den slutgiltiga versionen av aktieägaravtalet ska undertecknas av avtalsparterna.
Aktieägaravtal regleras inte i någon särskild lag. Precis som för vilket avtal som helst gäller lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, även kallad avtalslagen. Det innebär att avtalsparterna har stort utrymme för att avtala om önskvärda bestämmelser, så länge bestämmelserna inte träffas av någon ogiltighets- eller oskälighetsgrund i avtalslagen.
I aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om aktiebolag och aktieägares rättigheter respektive skyldigheter. I vissa fall behöver aktieägarna ta hänsyn till lagens bestämmelser för att aktieägaravtalet inte ska anses oskäligt.
Samarbetet som regleras i ett aktieägaravtal kan innebära att bestämmelserna om enkla bolag aktualiseras. I det fallet blir lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag även tillämplig i frågor om exempelvis avtalets löptid och uppsägning.
Beroende på vad som ska regleras i aktieägaravtalet kan det bli aktuellt att ta hänsyn till andra lagar. Väljer avtalsparterna exempelvis skiljeförfarande som tvistelösningsmetod aktualiseras lag (1999:116) om skiljeförfarande.
Vi hjälper dig gärna om du vill fråga om råd kring aktieägaravtal eller behöver hjälp att upprätta handlingen. Som ett första steg rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.
Aktieägaravtal är vanligast i mindre aktiebolag med några få ägare. Delägarnas roller i bolaget kan i sådana fall skilja sig sinsemellan, både i ekonomiska och arbetsmässiga insatser. Ett aktieägaravtal är även ett fördelaktigt sätt att hantera framtida förhållanden som kan påverka delägarnas samarbete. Det kan exempelvis bestämmas vad som ska gälla om en aktieägare blir långvarigt sjukt, försätts i konkurs eller genomgår äktenskapsskillnad. Det finns inga lagkrav på att det måste finnas ett aktieägaravtal utan det är helt frivilligt att upprätta. Det skiljer sig mot bolagsordningen som är ett obligatoriskt dokument. Bolagsordningen är dock generellt författad och inrymmer inte allt aktieägarna kan tänkas vilja klargöra. Därför kan aktieägaravtalet vara ett viktigt dokument ur både ett praktiskt och förebyggande perspektiv. Det finns inga formkrav för att upprätta ett aktieägaravtal. Sedvanliga principer för att ingå avtal gäller. Ur bevissynpunkt är ett skriftligt avtal att föredra.
