Att marknadsföra sig på nätet, på tv eller radio, eller via annonsering på sociala medier är ett vanligt sätt för företag att nå ut till konsumenter eller till andra näringsidkare. Ett företag får dock inte marknadsföra sina produkter eller tjänster hur som helst. Hur ett företag får bedriva marknadsföring regleras bland annat i marknadsföringslagen. Det är viktigt att arbeta proaktivt med sin marknadsföring för att undvika sanktionsavgifter eller förbud. EZlegal kan ge dig rådgivning inom marknadsföringsrätt, analysera din nuvarande marknadsföring och företräda dig i händelse av tvist.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar. Läs mer om våra tjänster.
Svensk marknadsföringsrätt regleras i Marknadsföringslagen (2008:486) även kallad MFL. Sammanfattningsvis ska en näringsidkare förhålla sig till god marknadsföringssed och får inte genomföra marknadsföring som är (1) otillbörlig, (2) vilseledande och/eller (3) aggressiv. Om en näringsidkare marknadsför sig på ett sådant sätt kan denne bli belastad med sanktioner.
*En rättsutredning kan bli aktuellt i olika ärendeslag och priserna kan differentiera utifrån vilken timtaxa ditt ärendets svårighetsgrad och komplexitet påkallar. Läs mer om våra tjänster.
Tvistemål om marknadsföring handlar i regel om de tre generalklausulerna (1) otillbörlig marknadsföring, (2) vilseledande marknadsföring och (3) aggressiv marknadsföring). Tvister handläggs i en särskild domstol. Förr i tiden hette den Marknadsdomstolen, men idag kallas den Patent- och Marknadsdomstolen (PMD) som är en del av Stockholms tingsrätt. Talan kan väckas av Konsumentombudsmannen, näringsidkare eller konsumenter. Domar från PMD kan överklagas till andra instans Patent- och Markandsöverdomstolen (PMÖD). I speciella fall finns det möjlighet att överklaga till Högsta domstolen under förutsättning att de meddelar prövningstillstånd.
En process i PMD bygger på så kallad omvänd bevisbörda. Det innebär att det är svaranden, i det här sammanhanget näringsidkaren, som måste bevisa att det inte föreligger någon otillbörlig handling. I ett vanligt tvistemål är det käranden, alltså den som väcker talan som har bevisbördan.
En näringsidkare som har använt sig av otillbörlig marknadsföring kan bli belastad med sanktioner, till exempel att företaget förbjuds att fortsätta med den aktuella eller en liknade åtgärd. Näringsidkaren kan också behöva betala en särskild avgift som kallas för marknadsstörningsavgift. Om man åläggs att betala en marknadsstörningsavgift bestäms beloppet med hänsyn till överträdelsens art, varaktighet och omfattning. I allvarliga fall kan det medföra stora kostnader, som högst 4% av näringsidkarens omsättning föregående räkenskapsår (31 § MFL). Markandsföringsavgiften tillfaller staten och ska betalas till Kammarkollegiet inom 30 dagar.
Inom marknadsföringsrätten används ibland begreppet “svarta listan” och syftar på Bilaga 1 i EU:s direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Det faktiska namnet på bilagan är “Affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga”. Bilagan innehåller en lista med totalt 31 punkter om handlingar som räknas som vilseledande eller aggressiv marknadsföring. Några sammanfattade exempel på affärsmetoder som är förbjudna är:
© 2024 EZlegal
Marknadsföringslagen (2008:486) eller MFL är tillämplig på alla åtgärder och strategier som syftar till att öka försäljningen eller distributionen av en verksamhets produkter eller tjänster. Det kan röra sig om när en näringsidkare marknadsför sig på TV, via reklamblad, affischer, telefon, via en hemsida på internet, i tidningar, sociala medier m.m. MFL omfattar även all marknadsföring som vänder sig till svensk publik även om den administreras från ett annat land. Reklam som är skriven på svenska, där priset är satt i svenska kronor och reklamen är anpassad till svenska förhållanden omfattas således av MFL.
En konsument som anser att en näringsidkare bryter mot marknadsföringslagen har möjlighet att göra en anmälan till Konsumentverket. Konsumentverket är en myndighet som arbetar med frågor som rör köp av varor och tjänster. Bland annat bedriver Konsumentverket tillsyn av hur företag sköter sin marknadsföring. En anmälan syftar till att uppmärksamma Konsumentverket om att det kan ha begåtts ett fel, men det innebär inte att det automatiskt inleds ett ärende. Om Konsumentverket bedömer att näringsidkare har brutit mot marknadsföringslagen kan Konsumentombudsmannen utfärda förelägganden mot företaget om att exempelvis ändra sin marknadsföring eller stämma in till domstol. Du kan läsa mer om Konsumentombudsmannens roll på Konsumentverkets hemsida.
Du kan anlita en jurist i preventivt syfte för att minska risken för att ditt företag bryter mot marknadsföringslagen. Om du redan står inför en tvist kan det kännas tryggt att ha en jurist vid din sida under processen. Det är svårt att på förhand säga hur mycket en tvist kan komma att kosta. För en näringsidkare som har brutit mot marknadsföringslagen kan sanktionsavgifterna bli relativt höga vid en fällande dom. På EZlegal arbetar vi med en stegmodell där du köper ett steg i taget. Efter varje steg stämmer du av med ditt juridiska ombud om du vill driva ärendet vidare hos oss eller inte. Under fliken Vad kostar det kan du läsa mer om hur vi handlägger tvistemål och se exempel på vad varje steg kan komma att kosta. Varje ärende är dock unikt och prisbilden kan variera på ärendets komplexitet. Därför rekommenderar vi alltid att du bokar en konsultation för att få juridisk rådgivning och prata med en jurist om omständigheterna i din situation.
Svensk marknadsföringsrätt regleras i Marknadsföringslagen (2008:486) även kallad MFL. Lagen syftar till att “främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare”. MFL är anpassad efter ett EU-direktiv som heter direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.
Begreppet marknadsföring definieras enligt 3 § MFL “reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare”
Sammanfattningsvis kan man säga att en näringsidkare ska förhålla sig till god marknadsföringssed och inte får genomföra marknadsföring som är (1) otillbörlig, (2) vilseledande och/eller (3) aggressiv, eftersom sådan marknadsföring kan anses påverka konsumentens ekonomiska beslutsförmåga. Om en näringsidkare marknadsför sig på ett sådant sätt kan denne bli belastad med sanktioner.
MFL listar några särskilda typer av marknadsföring som är förbjudna 9-20 §§ (även kallat förbudskatalogen). Bland annat regleras reklamidentifiering, det vill säga att all marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring (9 §). Det finns också regler kring hur näringsidkare får använda sig av recensioner (12 c §), förpackningsstorlekar (13 §) och när man får använda uttrycket ”realisation” eller ”rea”. En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket rea eller annat uttryck med motsvarande innebörd bara om försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment, sker under en begränsad tid, och priserna är väsentligt lägre än det normala priset för produkten (17 §).
Fler beskrivningar av vad som anses vara vilseledande eller aggressiv marknadsföring finns listade i den så kallade ”svarta listan” i direktiv 2005/29/EG. Några exempel på aggressiv marknadsföring som tas upp är att uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa utannonserade produkter, eller att näringsidkaren uttryckligen informerar konsumenten om att näringsidkarens arbete eller försörjning står på spel om konsumenten inte köper produkten eller tjänsten. (Bilaga 1, direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.)
