fbpx

Arv

Hur ska arvet fördelas?

Vem som kan ärva den som gått bort avgörs av arvsordningen. Arvsklasser, laglott, särkullbarn, sambo och vad som räknas som förskott på arv eller gåva kan kännas komplicerat. Ju större arv och ju fler arvtagare desto fler frågor kan uppstå. Vi arbetar med ekonomisk familjerätt och företräder våra klienter vid bouppteckningar och arvstvister, samt förordnas som boutredningsmän vid arvsskiften.
Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK
Testamente
Hem & Ekonomi
  • Inledande möte
  • Rättslig utredning
  • Upprättande av testamente
  • Löpande kontakt
  • Avslutande samtal
från
2 999
SEK

Våra kontor

Hittar du inte ett kontor där du bor?
Ingen fara. Vi arbetar digitalt och kan bistå klienter på fler än dessa orter.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK
Vem har rätt att ärva?
Rätten till arv regleras i Ärvdabalken och de arvsberättigade...
Så går ett arvskifte till
När en person går bort övergår deras tillgångar...
Vad kostar det?
Våra jurister får ofta frågor om vad det kostar...

Arvsklasser

Om den avlidne inte har upprättat ett testamente fördelas arvet enligt lag. Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen måste vara uttömd innan man kan gå vidare till nästa arvsklass och så vidare…

Boka konsultation med en jurist

Vi vet att rättsliga dilemman kan vara svåra att hantera på egen hand och erbjuder därför juridisk rådgivning inom flera områden. Boka en konsultation om du vill ställa en fråga, få vägledning i en klurig situation eller anlita oss som ombud.
Testamente
Hem & Ekonomi
  • Inledande möte
  • Rättslig utredning
  • Upprättande av testamente
  • Löpande kontakt
  • Avslutande samtal
från
2 999
SEK

Allmänna arvsfonden

Om det inte finns några arvingar som enligt lag ska ärva och heller inget testamente går arvet till Allmänna arvsfonden. För de medel som Allmänna arvsfonden ärver ges ekonomiskt stöd till olika projekt som riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar. 

Vanliga begrepp inom arv

Bröstarvingar

Den avlidnes barn, barnbarn och så vidare. Bröstarvingar kan man inte göra arvlösa då de alltid har rätt till sin laglott.

Arvslott

Den del av kvarlåtenskapen som man ärver efter den avlidne. Om det finns två barn som är de enda arvingarna uppgår arvslotten för vardera barn till 50%.

Laglott

Rätt till arv som endast tillkommer bröstarvingar och inte kan testamenteras bort. Laglotten är halva arvslotten. Finns det två barn uppgår deras laglott till 25% vardera. Den avlidne har således rätt att testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap.

2. Specificera tillgångar och skulder

Inför ditt första möte med juristen bör du försöka reda ut och specificera vilka tillgångar och skulder som fanns vid tidpunkten för skilsmässan eller separationen, det vill säga vid brytdagen.

 

3. Se över din privatekonomiska situation

Tänk på att ändra lösenord till din internetbank, begära saldobesked från banken och se över vilka juridiska dokument som kan finnas och vara av relevans vid en bodelning såsom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamenten.

 

4. Ge och ta

För att en bodelning ska bli effektiv krävs det i regel ett givande och tagande och att respektive part är öppen för bra lösningar.

 

5. Sambolagen

Tänk på att du har rätt till en bodelning även om du och ditt ex inte är gifta. Om ni levt ihop i ett samboförhållande innefattas ni av sambolagen, som säger att en gemensamt införskaffad bostad samt möbler och annan lös egendom som avser hushållet ska delas lika vid en bodelning. Bodelning mellan sambos skall påbörjas inom ett år från separationen.

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för tvistemålsteamet

”Vi vill att våra klienter ska känna sig trygga med att vi ser till helheten i ärendet och försöker alltid nå den mest fördelaktiga lösningen för klienten.”
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal. Med snart 20 års erfarenhet av att driva processer i och utanför domstol är han ansvarig för tvistemålsteamet. Tidigare ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Våra kontor

Hittar du inte ett kontor där du bor?
Ingen fara. Vi arbetar digitalt och kan bistå klienter på fler än dessa orter.

5 saker att tänka på vid ett arvskifte

Lagstiftningen kring arv kan upplevas som komplex och det kan därför vara klokt att anlita ett juridiskt ombud för att bevaka sina intressen i arvsskiftet. 

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas kan någon av dödsbodelägarna ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses. Boutredningsmannen ska förvalta dödsboet, kan genomföra bouppteckningsförrättning och göra ett arvskifte. Om en dödsbodelägare har ansökt om en boutrendingsman ska tingsrätten förordna en sådan.

Den 1 januari 2005 slopades arvsskatten i Sverige. Det innebär att du inte behöver skatta för de tillgångar du ärver. Däremot kan försäljningen av fonder, fastigheter m.m. komma att aktualisera skatterättsliga konsekvenser för dödsboet. 

Vad arvlåtaren i sin livstid har gett en bröstarvinge ska som utgångspunkt avräknas som förskott på bröstarvingens arv efter arvlåtaren. Detta gäller så länge ingenting annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Om en förälder till exempel ger en gåva till sitt barn är huvudregeln att detta utgör förskott på arv. Det är bra att reglera detta skriftligt huruvida gåvan ska räknas som förskott på arv eller ej, för att undvika missförstånd och tvister i framtiden.

Sambos har till skillnad från äkta makar ingen automatisk arvsrätt. Det innebär att man inte har rätt att ärva sin sambo. Om man vill att sin efterlevande sambo ska ha rätt till en del av arvet kan det regleras i ett testamente.

Vem har rätt att ärva?

Rätten till arv regleras i Ärvdabalken och de arvsberättigade är uppdelade i tre arvsklasser som i turordning ärver den avlidne. Till första arvsklassen hör den avlidnes barn och barnbarn. Arvet fördelas lika mellan gemensamma barn och särkullbarn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet går arvet vidare till barnbarnen. Ett undantag görs dock om den avlidne var gift, då det i första hand är maken eller makan som ärver. Gemensamma barn ärver då först när båda föräldrar gått bort. Detta undantag gäller dock inte för särkullbarn, som har rätt att få sin del av arvet direkt. 

Om den avlidne inte har barn eller barnbarn går arvet vidare till andra arvsklassen, som innefattar den avlidnes föräldrar och syskon. Till tredje arvsklassen hör farmor, farfar, mormor och morfar och deras barn. Kusiner ärver inte. 

Om den avlidne har skrivit ett testamente, går detta före ovan beskrivna arvsrätt. Det enda som inte kan testamenteras bort är den avlidnes barns rätt att ärva. Ett barn har nämligen alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av vad barnet hade ärvt om det inte fanns något testamente. 

Så går ett avskifte till

När en person går bort övergår deras tillgångar och skulder till ett så kallat dödsbo. Dödsboet sköts gemensamt av dödsbodelägarna, och existerar fram till att arvskiftet genomförts och tillgångarna fördelats mellan arvingarna. 

Svensk arvsrätt balanserar tre skilda intressen. Dessa är barnens intresse av att ärva sina föräldrar, efterlevande make eller makas intresse av att kunna leva kvar i hemmet, samt att arvlåtaren (den som går bort) fritt ska kunna bestämma över sin egendom. 

Arvlåtarens möjlighet att själv bestämma över sina tillgångar efter sin bortgång regleras genom rätten att skriva testamente. När personen avlidit aktualiseras testamentet och under bouppteckningen sammanställs alla tillgångar och skulder. Då kallas i regel de som anses ha rätt att ärva, dödsbodelägarna, till en så kallad bodelningsförrättning. 

Vad kostar det?

Våra jurister får ofta frågor om vad det kostar att ta juridisk hjälp. Behöver du ett biträde i en arvstvist kan du i vissa fall ha rätt till rättsskydd eller rättshjälp. Rättsskydd är termen för det ekonomiska skydd en part kan ha genom ett försäkringsbolag för att bekosta sina rättegångskostnader i en juridisk process. Försäkringsbolagen kan stå för upp till 80% av kostnaderna och resterande del utgör partens självrisk, men täckningsgraden varierar och det är viktigt att kontrollera villkoren i din försäkring. Rättshjälp är den term som beskriver den ekonomiska hjälp en part kan få från staten att bekosta sitt juridiska ombud i en rättslig process. För att få rättshjälp ska parten som utgångspunkt ha en årlig inkomst understigande 260 000 kronor innan skatt. I bedömningen vägs även partens ekonomiska förhållanden i övrigt in, samt om personen har en underhållsplikt gentemot några barn. Rättshjälpsavgiften, det vill säga den del parten ska betala själv, varierar vanligtvis mellan 2 och 40 %. Vi hjälper våra klienter att ansöka om rättskydd och rättshjälp. Boutredningsmannens kostnader täcks som huvudregel av dödsboet.

Arvsklasser

Om den avlidne inte har upprättat ett testamente fördelas arvet enligt lag. Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen måste vara uttömd innan man kan gå vidare till nästa arvsklass och så vidare.

I den första arvsklassen finns bröstarvingar, vilka är barn och barnbarn. Om det inte finns några barn eller barnbarn går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Finns det inte någon i den andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar samt mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. För det fall att ingen av personerna i arvsklasserna, lever går arvet vidare till Allmänna arvsfonden. Kusiner och släktingar därefter ärver således inte enligt lag.

För det fall man är gift ska dock den efterlevande maken ärva efter den avlidne, så länge det inte finns särkullbarn. Om det finns s.k. särkullbarn, dvs. barn som endast är den avlidnes, har dessa rätt till arv istället för den efterlevande maken. 

Om man däremot har upprättat ett testamente som är giltigt ska det följas och de som är upptagna i testamentet ska således ärva. Bröstarvingar har dock enligt lag rätt till sin laglott, vilket är hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Om en bröstarvinge begär att få ut sin laglott har den således rätt till hälften av arvet.