Hej, Min mamma gick nyligen bort och hade inte skrivit testamente. Vi är tre syskon; jag, min syster och vår yngre bror. Vi döttrar har inte haft någon större kontakt med mamma de senaste åren eftersom hon favoriserat vår bror. Vid bouppteckningen framkom att hon nyligen gett bort en större summa pengar och sin lägenhet […]
Hej,
Min mamma gick nyligen bort och hade inte skrivit testamente. Vi är tre syskon; jag, min syster och vår yngre bror. Vi döttrar har inte haft någon större kontakt med mamma de senaste åren eftersom hon favoriserat vår bror. Vid bouppteckningen framkom att hon nyligen gett bort en större summa pengar och sin lägenhet till honom. Ingen av dem har frågat oss om lov – måste de inte det? Kan vi kräva att pengarna och lägenheten ska delas med oss som arv?
Hej och tack för din fråga,
Er mamma behövde inte fråga er innan hon gav bort pengar och lägenheten till er bror. Däremot finns det en presumtion för att det som er bror fick i gåva utgör förskott på hans arv, vilket innebär att pengarna och lägenheterna räknas av från hans arv. Ni kan begära att det antecknas i bouppteckningen vad er bror har fått som förskott på arv. Om er mamma också har uttryckt att pengarna och lägenheten inte var avsedda som förskott på arv bryts dock presumtionen. Detsamma gäller om det framgår av omständigheterna att gåvorna inte var avsedda som förskott på arv.
Man utgår alltså från att föräldrar vill att arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna. För att det ska vara förskott på arv ska det vara fråga om en gåva.[1] Om ett barn exempelvis har köpt förälderns bostad till marknadspris, kommer det förmodligen inte ses som en gåva och därmed inte heller ett förskott på arv. Om bröstarvingen däremot har fått bostaden eller köpt den till underpris kan det vara fråga om en gåva. Dödsbodelägare som har rätt till laglott, t.ex. bröstarvingar, kan begära att det som en arvinge har fått i förskott på arv antecknas i bouppteckningen.[2] Det som en arvinge har fått som förskott på arv ska därefter helt eller delvis räknas av från dennes del av arvet, genom att kvarlåtenskapen ökas med egendomens värde.[3] Om det framgår av omständigheterna eller om föräldern har uttryckt att gåvan till bröstarvingen inte ska utgöra förskott på arv bryts presumtionen.[4] En sådan avsikt från föräldern kan t.ex. framgå av ett gåvobrev eller ett testamente.
Det finns dock inte några formella krav på hur avsikten med gåvan ska komma till uttryck. Den bröstarvinge som påstår att avsikten var att gåvan inte skulle utgöra förskott på arv har bevisbördan för det. Om avsikten inte har kommit till uttryck skriftligen kan det bli svårt för bröstarvingen att bevisa att gåvan inte ska räknas av från dennes arv.[5]
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 6 kap. 1 § första stycket ärvdabalken (ÄB).
[2] 20 kap. 5 § tredje stycket ÄB.
[3] 6 kap. 3-5 §§ ÄB.
[4] 6 kap. 1 § första stycket ÄB
[5] Se t.ex. RH 1982:23.
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Er mamma behövde inte fråga er innan hon gav bort pengar och lägenheten till er bror. Däremot finns det en presumtion för att det som er bror fick i gåva utgör förskott på hans arv, vilket innebär att pengarna och lägenheterna räknas av från hans arv. Ni kan begära att det antecknas i bouppteckningen vad er bror har fått som förskott på arv. Om er mamma också har uttryckt att pengarna och lägenheten inte var avsedda som förskott på arv bryts dock presumtionen. Detsamma gäller om det framgår av omständigheterna att gåvorna inte var avsedda som förskott på arv.
Man utgår alltså från att föräldrar vill att arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna. För att det ska vara förskott på arv ska det vara fråga om en gåva.[1] Om ett barn exempelvis har köpt förälderns bostad till marknadspris, kommer det förmodligen inte ses som en gåva och därmed inte heller ett förskott på arv. Om bröstarvingen däremot har fått bostaden eller köpt den till underpris kan det vara fråga om en gåva. Dödsbodelägare som har rätt till laglott, t.ex. bröstarvingar, kan begära att det som en arvinge har fått i förskott på arv antecknas i bouppteckningen.[2] Det som en arvinge har fått som förskott på arv ska därefter helt eller delvis räknas av från dennes del av arvet, genom att kvarlåtenskapen ökas med egendomens värde.[3] Om det framgår av omständigheterna eller om föräldern har uttryckt att gåvan till bröstarvingen inte ska utgöra förskott på arv bryts presumtionen.[4] En sådan avsikt från föräldern kan t.ex. framgå av ett gåvobrev eller ett testamente.
Det finns dock inte några formella krav på hur avsikten med gåvan ska komma till uttryck. Den bröstarvinge som påstår att avsikten var att gåvan inte skulle utgöra förskott på arv har bevisbördan för det. Om avsikten inte har kommit till uttryck skriftligen kan det bli svårt för bröstarvingen att bevisa att gåvan inte ska räknas av från dennes arv.[5]
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 6 kap. 1 § första stycket ärvdabalken (ÄB).
[2] 20 kap. 5 § tredje stycket ÄB.
[3] 6 kap. 3-5 §§ ÄB.
[4] 6 kap. 1 § första stycket ÄB
[5] Se t.ex. RH 1982:23.
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
