Hej, För ett par månader sedan anställde jag en firma för att renovera mitt badrum. Golvet ska bytas ut och vi ska installera en ny dusch. Allting är färdigplanerat och för några veckor sedan skickade jag en förskottsbetalning till företaget. Nu ser jag på deras hemsida att de har gått i konkurs. Vad händer då […]
Hej,
För ett par månader sedan anställde jag en firma för att renovera mitt badrum. Golvet ska bytas ut och vi ska installera en ny dusch. Allting är färdigplanerat och för några veckor sedan skickade jag en förskottsbetalning till företaget. Nu ser jag på deras hemsida att de har gått i konkurs. Vad händer då med min förskottsbetalning? Jag har inte lyckats få tag på dem varken via telefon eller mejl, och misstänker att jag inte heller kommer det.
Hej och tack för din fråga,
Eftersom er renovering av badrummet inte har genomförts har ni en fordran på bolaget, som egentligen ska betala tillbaka era pengar, men det faktum att företaget gått i konkurs tyder på att de saknar betalningsförmåga. Vid en konkurs finns det en lagstadgad turordning om vem som har rätt att få sin fordran betalad först, av det kapital som finns kvar hos bolaget.
När ett företag går i konkurs bestämmer förmånsrättslagen i vilken ordning som borgenärerna har rätt till betalning.[1] En borgenär är en fordringsägare, det vill säga någon som har en ekonomisk fordran på en annan part, vilket i ert fall är ni. Motparten, företaget ni anlitat, kallas inom juridiken för gäldenär och är skyldig er pengar i och med att renoveringen inte genomförts trots förskottsbetalningen. Enligt lagen får de så kallade ”prioriterade borgenärerna” tillbaka sina pengar först vid en konkurs. Dessa är borgenärer med fordringar som har särskild förmånsrätt alternativt allmän förmånsrätt.[2] Fordringar med särskild förmånsrätt kan innefatta fordringar med panträtt på fast eller lös egendom, till exempel om bolaget tagit lån hos bank och en av bolagets fastigheter står som säkerhet för lånet. En allmän förmånsrätt föreligger om till exempel arbetstagare inte fått ut sin lön.
Efter fordringar med särskild eller allmän förmånsrätt kommer enligt lagens turordning oprioriterade fordringar, vilket din fordran på bolaget med största sannolikhet klassificeras som. Sådana fordringar ska delas lika mellan borgenärerna om det inte finns ett fordringsavtal som gör att någon har rätt till betalning innan de övriga.[3]
För dig innebär det att om det finns prioriterade fordringar ska de betalas innan ni får tillbaka era pengar. Ofta finns det sådana skulder hos bolag som går i konkurs, och därmed får inte alltid borgenärerna som har oprioriterade fordringar tillbaka sina pengar. Om det finns kapital kvar efter att de prioriterade borgenärerna fått tillbaka sina pengar delas det upp mellan er och andra borgenärer med oprioriterade fordringar. Utsikten för att ni ska få tillbaka er förskottsbetalning ser därför generellt sett inte särskilt positiv ut, men beror helt på omfattningen på och vilken typ av skulder bolaget haft.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera din situation med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 1 § Förmånsrättslagen
[2] 2 § Förmånsrättslagen
[3] 18 § Förmånsrättslagen
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Eftersom er renovering av badrummet inte har genomförts har ni en fordran på bolaget, som egentligen ska betala tillbaka era pengar, men det faktum att företaget gått i konkurs tyder på att de saknar betalningsförmåga. Vid en konkurs finns det en lagstadgad turordning om vem som har rätt att få sin fordran betalad först, av det kapital som finns kvar hos bolaget.
När ett företag går i konkurs bestämmer förmånsrättslagen i vilken ordning som borgenärerna har rätt till betalning.[1] En borgenär är en fordringsägare, det vill säga någon som har en ekonomisk fordran på en annan part, vilket i ert fall är ni. Motparten, företaget ni anlitat, kallas inom juridiken för gäldenär och är skyldig er pengar i och med att renoveringen inte genomförts trots förskottsbetalningen. Enligt lagen får de så kallade ”prioriterade borgenärerna” tillbaka sina pengar först vid en konkurs. Dessa är borgenärer med fordringar som har särskild förmånsrätt alternativt allmän förmånsrätt.[2] Fordringar med särskild förmånsrätt kan innefatta fordringar med panträtt på fast eller lös egendom, till exempel om bolaget tagit lån hos bank och en av bolagets fastigheter står som säkerhet för lånet. En allmän förmånsrätt föreligger om till exempel arbetstagare inte fått ut sin lön.
Efter fordringar med särskild eller allmän förmånsrätt kommer enligt lagens turordning oprioriterade fordringar, vilket din fordran på bolaget med största sannolikhet klassificeras som. Sådana fordringar ska delas lika mellan borgenärerna om det inte finns ett fordringsavtal som gör att någon har rätt till betalning innan de övriga.[3]
För dig innebär det att om det finns prioriterade fordringar ska de betalas innan ni får tillbaka era pengar. Ofta finns det sådana skulder hos bolag som går i konkurs, och därmed får inte alltid borgenärerna som har oprioriterade fordringar tillbaka sina pengar. Om det finns kapital kvar efter att de prioriterade borgenärerna fått tillbaka sina pengar delas det upp mellan er och andra borgenärer med oprioriterade fordringar. Utsikten för att ni ska få tillbaka er förskottsbetalning ser därför generellt sett inte särskilt positiv ut, men beror helt på omfattningen på och vilken typ av skulder bolaget haft.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera din situation med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 1 § Förmånsrättslagen
[2] 2 § Förmånsrättslagen
[3] 18 § Förmånsrättslagen
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
