Hej, Jag har tre vuxna bröder, och två av dem har bott hela sina liv med vår mor i hennes hus. Vi andra två har bott i egna lägenheter. Vår mor avled nyligen efter en lång tids sjukdom. För cirka tre år sedan bestämde hon sig för att ge bort huset till en av mina […]
Hej,
Jag har tre vuxna bröder, och två av dem har bott hela sina liv med vår mor i hennes hus. Vi andra två har bott i egna lägenheter. Vår mor avled nyligen efter en lång tids sjukdom. För cirka tre år sedan bestämde hon sig för att ge bort huset till en av mina bröder. Jag är ganska säker på att hon gjorde det för att vi andra inte skulle få något när hon gick bort. Jag har nu hört att hon inte hade rätt att göra så eftersom vi övriga bröder har rätt till vår laglott, stämmer det?
Hej och tack för din fråga,
Arvsordningen i Sverige regleras i Ärvdabalken. Barn, det vill säga arvlåtarens avkomlingar, kallas enligt lagen för bröstarvingar. Bröstarvingar ska som utgångspunkt få lika lott, vilket innebär att arvet ska delas upp lika mellan barnen. Denna lika del kallas för arvslott.[1] Genom testamente får en person däremot, med vissa begränsningar, förordna om sin kvarlåtenskap så att fördelningen av tillgångarna sker i enlighet med testamentet i stället.[2]
Bröstarvingar har som utgångspunkt alltid har rätt till sin laglott. Laglotten består av halva arvslotten och är den del av arvet som den avlidne inte får testamentera bort.[3] Att ge bort ett hus, medan arvlåtaren fortfarande var vid liv, kan innebära att huset ses som ett förskott på arv.[4] Värdet på huset ska i sådana fall räknas av från den mottagande arvingens arvslott vid arvsfördelningen. Det är husets värde vid gåvodagen som ska avräknas.[5] Om den avlidne vid dödsdagen hade tillgångar utöver det som getts bort och dessa täcker övriga bröstarvingars andelar kan gåvans värde räknas av från den mottagande arvingens andel.
Vid händelsen av att den avlidne inte hade andra tillgångar är den mottagande arvingen enligt huvudregeln inte skyldig att återbära överskottet av det denne fått i förskott, det vill säga kompensera övriga bröstarvingar.[6] Men om arvlåtaren under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan kan likställas med ett testamente ska motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde.[7] Den som vill väcka talan mot gåvotagaren ska göra det inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.[8]
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 2 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[2] 9 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[3] 7 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[4] 6 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[5] 6 kap. 3 § Ärvdabalk (1958:637).
[6] 6 kap. 4 § Ärvdabalk (1958:637).
[7] 7 kap. 4 § 1 st. Ärvdabalk (1958:637).
[8] 7 kap. 4 § 2 st. Ärvdabalk (1958:637).
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Arvsordningen i Sverige regleras i Ärvdabalken. Barn, det vill säga arvlåtarens avkomlingar, kallas enligt lagen för bröstarvingar. Bröstarvingar ska som utgångspunkt få lika lott, vilket innebär att arvet ska delas upp lika mellan barnen. Denna lika del kallas för arvslott.[1] Genom testamente får en person däremot, med vissa begränsningar, förordna om sin kvarlåtenskap så att fördelningen av tillgångarna sker i enlighet med testamentet i stället.[2]
Bröstarvingar har som utgångspunkt alltid har rätt till sin laglott. Laglotten består av halva arvslotten och är den del av arvet som den avlidne inte får testamentera bort.[3] Att ge bort ett hus, medan arvlåtaren fortfarande var vid liv, kan innebära att huset ses som ett förskott på arv.[4] Värdet på huset ska i sådana fall räknas av från den mottagande arvingens arvslott vid arvsfördelningen. Det är husets värde vid gåvodagen som ska avräknas.[5] Om den avlidne vid dödsdagen hade tillgångar utöver det som getts bort och dessa täcker övriga bröstarvingars andelar kan gåvans värde räknas av från den mottagande arvingens andel.
Vid händelsen av att den avlidne inte hade andra tillgångar är den mottagande arvingen enligt huvudregeln inte skyldig att återbära överskottet av det denne fått i förskott, det vill säga kompensera övriga bröstarvingar.[6] Men om arvlåtaren under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan kan likställas med ett testamente ska motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde.[7] Den som vill väcka talan mot gåvotagaren ska göra det inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.[8]
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 2 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[2] 9 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[3] 7 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[4] 6 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637)
[5] 6 kap. 3 § Ärvdabalk (1958:637).
[6] 6 kap. 4 § Ärvdabalk (1958:637).
[7] 7 kap. 4 § 1 st. Ärvdabalk (1958:637).
[8] 7 kap. 4 § 2 st. Ärvdabalk (1958:637).
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
