Hej, I vintras lånade jag ut min snöslunga till en bekant. Tyvärr är vår relation inte den bästa i dag och flera gånger har jag bett om att få tillbaka snöslungan, men utan resultat. Nu är det dessutom så att grannen har flyttat till en annan stad och jag är rädd för att jag aldrig […]
Hej,
I vintras lånade jag ut min snöslunga till en bekant. Tyvärr är vår relation inte den bästa i dag och flera gånger har jag bett om att få tillbaka snöslungan, men utan resultat. Nu är det dessutom så att grannen har flyttat till en annan stad och jag är rädd för att jag aldrig kommer få tillbaka snöslungan. Hur ska jag göra? Den kostade över 12 000 kr!
Hej och tack för din fråga,
Det första du bör göra är att skriftligen begära att du ska få tillbaka snöslungan. Om du trots skriftligt krav inte får tillbaka den, kan du ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten.[1] I ansökan ska du skriva vad det är du vill att din bekanta ska göra och varför, det vill säga att hen ska återlämna snöslungan eftersom den tillhör dig och du har begärt att få tillbaka den.[2] Kronofogden kommer inte att pröva om du har rätt att få tillbaka snöslungan. Istället kommer de att skicka ett brev till den person som man begär ska återlämna egendomen (svaranden), som hen ska svara på.[3] Om svaranden lämnar tillbaka egendomen efter att hen fått brevet från Kronofogden, ska du ta tillbaka din ansökan. I det fall svaranden inte svarar på brevet tar Kronofogden ett beslut om att personen ska lämna tillbaka snöslungan.[4] När Kronofogden har fattat ett sådant beslut (ett utslag om handräckning) kan Kronofogden verkställa det, det vill säga åka och hämta den.[5] Om svaranden däremot invänder att hen inte vill lämna tillbaka egendomen, kan du ta ställning till om du vill att ansökan ska lämnas över till domstol.[6] Då kommer du behöva bevisa att egendomen tillhör dig.
Om du önskar vidare vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 3 § första stycket p. 2 LBH
[2] 10 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH)
[3] 25 § LBH
[4] 42 § första stycket LBH
[5] 45 § LBH och 2 kap. 1 § tredje stycket utsökningsbalken
[6] 33 § LBH
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Det första du bör göra är att skriftligen begära att du ska få tillbaka snöslungan. Om du trots skriftligt krav inte får tillbaka den, kan du ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten.[1] I ansökan ska du skriva vad det är du vill att din bekanta ska göra och varför, det vill säga att hen ska återlämna snöslungan eftersom den tillhör dig och du har begärt att få tillbaka den.[2] Kronofogden kommer inte att pröva om du har rätt att få tillbaka snöslungan. Istället kommer de att skicka ett brev till den person som man begär ska återlämna egendomen (svaranden), som hen ska svara på.[3] Om svaranden lämnar tillbaka egendomen efter att hen fått brevet från Kronofogden, ska du ta tillbaka din ansökan. I det fall svaranden inte svarar på brevet tar Kronofogden ett beslut om att personen ska lämna tillbaka snöslungan.[4] När Kronofogden har fattat ett sådant beslut (ett utslag om handräckning) kan Kronofogden verkställa det, det vill säga åka och hämta den.[5] Om svaranden däremot invänder att hen inte vill lämna tillbaka egendomen, kan du ta ställning till om du vill att ansökan ska lämnas över till domstol.[6] Då kommer du behöva bevisa att egendomen tillhör dig.
Om du önskar vidare vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 3 § första stycket p. 2 LBH
[2] 10 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH)
[3] 25 § LBH
[4] 42 § första stycket LBH
[5] 45 § LBH och 2 kap. 1 § tredje stycket utsökningsbalken
[6] 33 § LBH
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
