fbpx

Hur kan vi ärva varandra när vi inte är gifta?

Hej, Jag och min dåvarande hustru skrev ett äktenskapsförord under vårt äktenskap. Vi skilde oss, men ska nu planerar vi att flytta ihop igen. Vi inte sambor ännu, men vi vill ändå upprätta någon form av avtal så att vi ärver varandra om någon av oss går bort. Gäller fortfarande det äktenskapsförord som vi skrev […]

Hej,

Jag och min dåvarande hustru skrev ett äktenskapsförord under vårt äktenskap. Vi skilde oss, men ska nu planerar vi att flytta ihop igen. Vi inte sambor ännu, men vi vill ändå upprätta någon form av avtal så att vi ärver varandra om någon av oss går bort. Gäller fortfarande det äktenskapsförord som vi skrev när vi var gifta? Hur ska vi göra för att ärva varandra när vi inte är gifta?

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Det äktenskapsförord som ni skrev när ni var gifta gäller inte längre. Om ni vill ha ett äktenskapsförord för ert andra äktenskap behöver ni alltså skriva ett nytt inför det ni gifter er igen. När ni är gifta ärver ni varandra. Har ni särkullbarn har de dock rätt att få ut sin arvslott direkt. Om ni vill ärva varandra när ni inte är gifta behöver ni skriva ett testamente. När ett äktenskap upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall ska en bodelning göras.[1] Det innebär att makarnas egendom ska delas upp mellan dem. Den egendom som ska delas upp mellan makarna är den som utgör giftorättsgods, vilket som huvudregel är all egendom.[2]

Genom ett äktenskapsförord kan makarnas egendom dock göras till enskild egendom, vilket inte tas med i bodelningen.[3] Äktenskapsförordet bestämmer därmed vilken egendom som ska vara med vid bodelningen, oavsett om bodelningen sker på grund av skilsmässa eller dödsfall. Om två makar upprättar ett äktenskapsförord där exempelvis fritidsbostaden ska vara den ena makens enskilda egendom, innebär det alltså att fritidsbostaden inte ska delas upp mellan dem vid bodelningen. Beroende på när äktenskapsförordet upprättas kan det antingen gälla från det att äktenskapet ingås eller från och med att det har registrerats hos Skatteverket.[4]

Makar ärver enligt lag varandra.[5] Om makarna har särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma, kan det påverka makarnas arvsrätt. Ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt, men kan också avstå från detta till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet avstår från sin arvslott ska hen dock få ta del av den när den efterlevande maken har avlidit.[6] Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ärva en viss summa. Hur stor den summan är beror på prisbasbeloppet.[7] För att frångå arvsordningen som gäller enligt lag behöver man upprätta ett testamente. Ett testamente kan dock också påverkas av särkullbarnens arvsrätt. Om exempelvis två sambor testamenterar hela sin kvarlåtenskap till varandra, ska den efterlevande sambon få all den egendom som enligt bodelningen är den avlidna sambons egendom. Om den avlidne hade särkullbarn, har barnet dock möjlighet att begära att få ut sin laglott.[8] Laglotten utgör halva arvslotten, vilket alltså är hälften av vad särkullbarnet hade ärvt av sin förälder om det inte fanns ett testamente.[9] Även om sambor testamenterar till varandra kan särkullbarn alltså begära att få ut en del av sin förälders kvarlåtenskap.

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB).

[2] 7 kap. 1 § ÄktB.

[3] 7 kap. 2 § ÄktB.

[4] 7 kap. 3 § ÄktB.

[5] 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB).

[6] 3 kap. 1 § första stycket och 9 § ÄB.

[7] 3 kap. 1 § andra stycket ÄB.

[8] 7 kap. 3 § ÄB.

[9] 7 kap. 1 § ÄB.

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Det äktenskapsförord som ni skrev när ni var gifta gäller inte längre. Om ni vill ha ett äktenskapsförord för ert andra äktenskap behöver ni alltså skriva ett nytt inför det ni gifter er igen. När ni är gifta ärver ni varandra. Har ni särkullbarn har de dock rätt att få ut sin arvslott direkt. Om ni vill ärva varandra när ni inte är gifta behöver ni skriva ett testamente. När ett äktenskap upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall ska en bodelning göras.[1] Det innebär att makarnas egendom ska delas upp mellan dem. Den egendom som ska delas upp mellan makarna är den som utgör giftorättsgods, vilket som huvudregel är all egendom.[2]

Genom ett äktenskapsförord kan makarnas egendom dock göras till enskild egendom, vilket inte tas med i bodelningen.[3] Äktenskapsförordet bestämmer därmed vilken egendom som ska vara med vid bodelningen, oavsett om bodelningen sker på grund av skilsmässa eller dödsfall. Om två makar upprättar ett äktenskapsförord där exempelvis fritidsbostaden ska vara den ena makens enskilda egendom, innebär det alltså att fritidsbostaden inte ska delas upp mellan dem vid bodelningen. Beroende på när äktenskapsförordet upprättas kan det antingen gälla från det att äktenskapet ingås eller från och med att det har registrerats hos Skatteverket.[4]

Makar ärver enligt lag varandra.[5] Om makarna har särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma, kan det påverka makarnas arvsrätt. Ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt, men kan också avstå från detta till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet avstår från sin arvslott ska hen dock få ta del av den när den efterlevande maken har avlidit.[6] Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ärva en viss summa. Hur stor den summan är beror på prisbasbeloppet.[7] För att frångå arvsordningen som gäller enligt lag behöver man upprätta ett testamente. Ett testamente kan dock också påverkas av särkullbarnens arvsrätt. Om exempelvis två sambor testamenterar hela sin kvarlåtenskap till varandra, ska den efterlevande sambon få all den egendom som enligt bodelningen är den avlidna sambons egendom. Om den avlidne hade särkullbarn, har barnet dock möjlighet att begära att få ut sin laglott.[8] Laglotten utgör halva arvslotten, vilket alltså är hälften av vad särkullbarnet hade ärvt av sin förälder om det inte fanns ett testamente.[9] Även om sambor testamenterar till varandra kan särkullbarn alltså begära att få ut en del av sin förälders kvarlåtenskap.

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB).

[2] 7 kap. 1 § ÄktB.

[3] 7 kap. 2 § ÄktB.

[4] 7 kap. 3 § ÄktB.

[5] 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB).

[6] 3 kap. 1 § första stycket och 9 § ÄB.

[7] 3 kap. 1 § andra stycket ÄB.

[8] 7 kap. 3 § ÄB.

[9] 7 kap. 1 § ÄB.

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.