Hej, Jag har tre barn. Min son bor fortfarande hos mig, och är till stor hjälp då jag har en funktionsnedsättning. Han har även renoverat delar av huset, och betalat vissa projekt själv. Jag tycker att han förtjänar att ta över huset efter mig när jag dör. Jag är dock orolig att barnen ska bli […]
Hej,
Jag har tre barn. Min son bor fortfarande hos mig, och är till stor hjälp då jag har en funktionsnedsättning. Han har även renoverat delar av huset, och betalat vissa projekt själv. Jag tycker att han förtjänar att ta över huset efter mig när jag dör. Jag är dock orolig att barnen ska bli osams och tycka det blir orättvist. Kan jag ge huset enbart till min son? Hur ska jag göra för att barnen inte ska bli osams?
Hej och tack för din fråga,
Det är möjligt att ge ett av sina barn sin fastighet i gåva. Denna begränsning gäller dock bara om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förstående eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. En gåva till ett av sina barn ses som förskott på arv.[1] Följden av förskott på arv är att de som har mottagit gåvorna senare får mindre när arvet fördelas. Undantaget från att en gåva ska räknas som förskott på arv är om föräldern uttryckligen har föreskrivet att gåvan inte ska ses som ett förskott. Utgångspunkten är att man som ägare fritt får förfoga över sin egendom på vilket sätt man vill. Det finns emellertid begräsningar. En sådan begränsning är reglerna om laglott. Varje barn har rätt till sin laglott, laglotten utgör hälften av arvslotten. Laglotten kan inte inskränkas genom testamente.[2] Har ett sådant testamente upprättats kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Huvudregeln är som ovan nämnts att en person fritt får ge bort sin egendom, även om det kränker laglotten. I vissa fall kan emellertid en gåva likställas med ett testamente.[3] Så är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Ska gåvan likställas med ett testamente ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglottens värde. Följden av detta är att gåvotagaren får återbära en så stor del av gåvan att den avlidnes barn kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. Om gåvan inte kan återbäras får gåvotagaren betala motsvarande belopp i pengar.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 6 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637).
[2] 7 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637).
[3] 7 kap. 4 § Ärvdabalk (1958:637).
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Det är möjligt att ge ett av sina barn sin fastighet i gåva. Denna begränsning gäller dock bara om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förstående eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. En gåva till ett av sina barn ses som förskott på arv.[1] Följden av förskott på arv är att de som har mottagit gåvorna senare får mindre när arvet fördelas. Undantaget från att en gåva ska räknas som förskott på arv är om föräldern uttryckligen har föreskrivet att gåvan inte ska ses som ett förskott. Utgångspunkten är att man som ägare fritt får förfoga över sin egendom på vilket sätt man vill. Det finns emellertid begräsningar. En sådan begränsning är reglerna om laglott. Varje barn har rätt till sin laglott, laglotten utgör hälften av arvslotten. Laglotten kan inte inskränkas genom testamente.[2] Har ett sådant testamente upprättats kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Huvudregeln är som ovan nämnts att en person fritt får ge bort sin egendom, även om det kränker laglotten. I vissa fall kan emellertid en gåva likställas med ett testamente.[3] Så är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Ska gåvan likställas med ett testamente ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglottens värde. Följden av detta är att gåvotagaren får återbära en så stor del av gåvan att den avlidnes barn kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. Om gåvan inte kan återbäras får gåvotagaren betala motsvarande belopp i pengar.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 6 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637).
[2] 7 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637).
[3] 7 kap. 4 § Ärvdabalk (1958:637).
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
