fbpx

Kan jag tvingas till övertid?

Hej! Jag jobbar som timvikarie inom hemtjänsten och vi har personalbrist i alla led. Det innebär att alla är tvingade att jobba över för att verksamheten ska gå runt. Ibland arbetar jag så mycket som tio dagar i rad utan ledighet. Vissa dagar blir passen förlängda så att jag jobbar mellan kl. 07.15-22.00 med totalt […]

Hej! Jag jobbar som timvikarie inom hemtjänsten och vi har personalbrist i alla led. Det innebär att alla är tvingade att jobba över för att verksamheten ska gå runt. Ibland arbetar jag så mycket som tio dagar i rad utan ledighet. Vissa dagar blir passen förlängda så att jag jobbar mellan kl. 07.15-22.00 med totalt en timmes rast. Hur mycket är det lagligt att jobba egentligen? Kan jag tvingas till övertid? Vi kör mycket bil i tjänsten och ibland känner jag att jag egentligen är för trött för att köra men det finns inget annat alternativ än att ta bil till brukarna. Om det skulle inträffa en bilolycka till följd av att jag är så trött av all övertid, kan kommunen bli skadeståndsskyldiga till mig då? Det finns också kollektivavtal, men jag är inte med i facket. 

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Regler om hur arbetstiden får förläggas finns i arbetstidslagen och det är utifrån lagreglerna som vi besvarar frågan. Ett kollektivavtal ger däremot arbetsgivaren rätt att förhandla om vissa lagstadgade regler som exempelvis dygns- och veckovila. Den anställde omfattas av de kollektivavtal som finns på arbetsplatsen och är aktuella för arbetsrollen. Detta gäller enligt praxis oavsett om du är med i facket eller inte.

Oavsett om du är heltidsanställd eller anställd som timvikarie gäller samma regler i arbetstidslagen.[1] Som grundregel gäller att en ordinarie arbetsvecka ryms inom 40 timmar.[2] Din arbetsgivare har dock möjlighet att förlänga arbetstiden med så kallad allmän övertid. Allmän övertid får läggas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor, dock med högst 200 timmar per år.[3] Utöver det har din arbetsgivare även rätt att schemalägga dig på ytterligare 150 timmar per år vid så kallad nödfallsövertid.[4] En sådan situation är typiskt sett vid naturkatastrofer, eller andra händelser som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Pandemin som varit och den tid som följer av den, faller in under en situation som aktiverar nödfallsövertid i yrken som sjukvård och andra samhällsbärande funktioner. En arbetsgivare ska dokumentera den allmänna övertiden och annan jourtid och du har rätt att ta del av anteckningarna.

En arbetsgivare ska tillse att du som arbetstagare får nödvändig vila vilket regleras genom bland annat dygnsvila, veckovila, raster och arbetspauser. Om vi börjar med dygnsvila gäller som utgångspunkt att arbetstagaren har rätt till elva timmars ledig tid under en 24-timmarsperiod. Detta gäller oavsett om arbetstiden varit ordinarie eller övertid. [5] Att börja kl. 07:15 dagen efter att man arbetat till 22:00 innebär alltså att man inte har fått tillräckligt med vila under dygnet. Veckovila innebär att arbetstagaren har rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar som företrädesvis ska förläggas till veckoslut.[6] Avvikelser får dock göras från både dygnsvila och veckovila på grund av omständigheter som inte hade kunnat förutspås. men ska då kompenseras genom motsvarande ledighet.

Raster avser typiskt sett avbrott i arbetstiden, då den anställde inte behöver vara på arbetsplatsen. Dessa kan regleras av arbetsgivaren, och ersättas med exempelvis måltidsrast på arbetsplatsen. Du som anställd får dock inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast.[7] När det gäller arbetspaus är det en form av återhämtning som inte får avtalas bort av arbetsgivaren. En paus är inräknad i din arbetstid. Vid behov får en paus schemaläggas.[8]

Du förklarar att du arbetar långa arbetspass utan tillräcklig rast och ibland många dagar i följd, samt att du i samband med det kör mycket bil i tjänsten. Sammanfattningsvis ska arbetsgivaren förhålla sig till reglerna om veckovila och dygnsvila oavsett om du är heltidsanställd eller timvikarie. Den tid du inte är schemalagd räknas som ledig tid. Däremot kan det finnas undantag från arbetstidslagen i ditt kollektivavtal.

När det gäller din fråga kring skadeståndsskyldighet vid en bilolycka i tjänsten, har din arbetsgivare skyldighet att ombesörja en trygg och säker arbetsmiljö. Du anger att du kör en hel del bil i tjänsten. Din arbetsgivare måste då tillåta dig, eller planera in pauser i arbetsschemat, för att undvika att du kör bil trött. Enligt trafikförordningen är det förbjudet att köra bil trött.[9] Det är straffbart och bedöms som vårdslöshet i trafiken enligt trafikbrottslagen.[10] Din arbetsgivare har ansvar för ditt handlande under arbetstid. I det fall du orsakar någon form av vårdslöshet i trafiken till följd av att din arbetsgivare nekat dig erforderlig paus, skulle din arbetsgivare kunna bli ansvarig för det.[11] En skadeståndsbedömning kräver en bedömning i det enskilda fallet, där bedömningen tar sikte på att någon annan än skadevållaren har lidit skada, oaktsamhet och orsakssamband.[12]

Det kan vara svårt att veta vilka regler som gäller på en arbetsplats, och vilka lagar som går att avtala bort genom kollektivavtal. Om du önskar en genomgång av ditt kollektivavtal och din arbetssituation, eller om du har andra frågor, är du varmt välkommen att kontakta oss på EZlegal för en juridisk konsultation.

Med vänliga hälsningar, EZlegal

[1] 1 § arbetstidslagen (1982:673).

[2] 5 § arbetstidslagen (1982:673).

[3] 10 § arbetstidslagen (1982:673).

[4] 10 a § arbetstidslagen (1982:673).

[5] 13 § arbetstidslagen (1982:673).

[6] 14 § arbetstidslagen (1982:673).

[7] 15 § arbetstidslagen (1982:673).

[8] 17 § arbetstidslagen (1982:673).

[9] 3 kap 1 § trafikförordningen (1998.1276).

[10] 1 § lagen(1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

[11] 3 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207).

[12] 2 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Arbetsrätt
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom arbetsrätt
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
495
SEK

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Regler om hur arbetstiden får förläggas finns i arbetstidslagen och det är utifrån lagreglerna som vi besvarar frågan. Ett kollektivavtal ger däremot arbetsgivaren rätt att förhandla om vissa lagstadgade regler som exempelvis dygns- och veckovila. Den anställde omfattas av de kollektivavtal som finns på arbetsplatsen och är aktuella för arbetsrollen. Detta gäller enligt praxis oavsett om du är med i facket eller inte.

Oavsett om du är heltidsanställd eller anställd som timvikarie gäller samma regler i arbetstidslagen.[1] Som grundregel gäller att en ordinarie arbetsvecka ryms inom 40 timmar.[2] Din arbetsgivare har dock möjlighet att förlänga arbetstiden med så kallad allmän övertid. Allmän övertid får läggas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor, dock med högst 200 timmar per år.[3] Utöver det har din arbetsgivare även rätt att schemalägga dig på ytterligare 150 timmar per år vid så kallad nödfallsövertid.[4] En sådan situation är typiskt sett vid naturkatastrofer, eller andra händelser som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Pandemin som varit och den tid som följer av den, faller in under en situation som aktiverar nödfallsövertid i yrken som sjukvård och andra samhällsbärande funktioner. En arbetsgivare ska dokumentera den allmänna övertiden och annan jourtid och du har rätt att ta del av anteckningarna.

En arbetsgivare ska tillse att du som arbetstagare får nödvändig vila vilket regleras genom bland annat dygnsvila, veckovila, raster och arbetspauser. Om vi börjar med dygnsvila gäller som utgångspunkt att arbetstagaren har rätt till elva timmars ledig tid under en 24-timmarsperiod. Detta gäller oavsett om arbetstiden varit ordinarie eller övertid. [5] Att börja kl. 07:15 dagen efter att man arbetat till 22:00 innebär alltså att man inte har fått tillräckligt med vila under dygnet. Veckovila innebär att arbetstagaren har rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar som företrädesvis ska förläggas till veckoslut.[6] Avvikelser får dock göras från både dygnsvila och veckovila på grund av omständigheter som inte hade kunnat förutspås. men ska då kompenseras genom motsvarande ledighet.

Raster avser typiskt sett avbrott i arbetstiden, då den anställde inte behöver vara på arbetsplatsen. Dessa kan regleras av arbetsgivaren, och ersättas med exempelvis måltidsrast på arbetsplatsen. Du som anställd får dock inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast.[7] När det gäller arbetspaus är det en form av återhämtning som inte får avtalas bort av arbetsgivaren. En paus är inräknad i din arbetstid. Vid behov får en paus schemaläggas.[8]

Du förklarar att du arbetar långa arbetspass utan tillräcklig rast och ibland många dagar i följd, samt att du i samband med det kör mycket bil i tjänsten. Sammanfattningsvis ska arbetsgivaren förhålla sig till reglerna om veckovila och dygnsvila oavsett om du är heltidsanställd eller timvikarie. Den tid du inte är schemalagd räknas som ledig tid. Däremot kan det finnas undantag från arbetstidslagen i ditt kollektivavtal.

När det gäller din fråga kring skadeståndsskyldighet vid en bilolycka i tjänsten, har din arbetsgivare skyldighet att ombesörja en trygg och säker arbetsmiljö. Du anger att du kör en hel del bil i tjänsten. Din arbetsgivare måste då tillåta dig, eller planera in pauser i arbetsschemat, för att undvika att du kör bil trött. Enligt trafikförordningen är det förbjudet att köra bil trött.[9] Det är straffbart och bedöms som vårdslöshet i trafiken enligt trafikbrottslagen.[10] Din arbetsgivare har ansvar för ditt handlande under arbetstid. I det fall du orsakar någon form av vårdslöshet i trafiken till följd av att din arbetsgivare nekat dig erforderlig paus, skulle din arbetsgivare kunna bli ansvarig för det.[11] En skadeståndsbedömning kräver en bedömning i det enskilda fallet, där bedömningen tar sikte på att någon annan än skadevållaren har lidit skada, oaktsamhet och orsakssamband.[12]

Det kan vara svårt att veta vilka regler som gäller på en arbetsplats, och vilka lagar som går att avtala bort genom kollektivavtal. Om du önskar en genomgång av ditt kollektivavtal och din arbetssituation, eller om du har andra frågor, är du varmt välkommen att kontakta oss på EZlegal för en juridisk konsultation.

Med vänliga hälsningar, EZlegal

[1] 1 § arbetstidslagen (1982:673).

[2] 5 § arbetstidslagen (1982:673).

[3] 10 § arbetstidslagen (1982:673).

[4] 10 a § arbetstidslagen (1982:673).

[5] 13 § arbetstidslagen (1982:673).

[6] 14 § arbetstidslagen (1982:673).

[7] 15 § arbetstidslagen (1982:673).

[8] 17 § arbetstidslagen (1982:673).

[9] 3 kap 1 § trafikförordningen (1998.1276).

[10] 1 § lagen(1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

[11] 3 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207).

[12] 2 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Arbetsrätt
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom arbetsrätt
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
495
SEK
Bild av Peter Zeijersborger, grundare av EZlegal

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.