Hej! Jag har precis tagit studenten och vill starta ett företag med min kusin. Han har pluggat ekonomi och kan lite mer än mig. Han sa att vi måste skaffa oss en bolagsordning och ett dokument som heter aktieägaravtal. Min kusin ska äga 75 % och jag ska ha övriga 25 %. Jag själv gick […]
Hej! Jag har precis tagit studenten och vill starta ett företag med min kusin. Han har pluggat ekonomi och kan lite mer än mig. Han sa att vi måste skaffa oss en bolagsordning och ett dokument som heter aktieägaravtal. Min kusin ska äga 75 % och jag ska ha övriga 25 %. Jag själv gick teknik på gymnasiet och kan inte mycket om aktiebolag. Jag skulle behöva hjälp med vilka dokument jag kan förvänta mig att få nu i startskedet? Vad är skillnaden på aktieägaravtal och bolagsordning?
Hej och tack för din fråga,
Vid bildande av aktiebolag blir Aktiebolagslagen tillämplig. Den eller de som startar ett aktiebolag kommer att räknas som stiftare, varpå man allra först måste skapa en stiftelseurkund, innehållande bland annat teckningskursen och personuppgifter till styrelseledamöterna, som senare ska dateras och undertecknas.[1] I stiftelseurkunden ska det även ingå en bolagsordning.[2] I bolagsordningen ska det framgå sådana obligatoriska uppgifter om bolagets namn, var det har säte, vilken typ av verksamhet bolaget bedriver, vad bolaget har för aktiekapital och hur många aktier som finns, samt antalet styrelseledamöter. Man behöver även ange hur bolagsstämman ska sammankallas och vilken tid bolagets räkenskapsår ska omfatta.[3] Man kan också föra in andra bestämmelser i en bolagsordning, så länge de inte strider mot ABL. Aktierna måste sedan betalas och bolaget behöver registreras hos Bolagsverket.
Aktieägaravtalet är istället en frivillig överenskommelse mellan aktieägarna, antingen alla eller några särskilda, och innehållet varierar utifrån bolagets verksamhet. Oftast reglerar avtalet interna förhållanden vid frågor kring bolagets framtid, så som finansiering eller styrning. Vanliga innehållspunkter är till exempel ansvarsfördelningen mellan aktieägarna, regler om kapitaltillskott och specificering av aktieägarnas arbetsuppgifter. Eftersom aktieägaravtalet, till skillnad på bolagsordningen, inte erfordras för bildandet av ett aktiebolag finns det inga bestämmelser härom i Aktiebolagslagen. Däremot gäller bestämmelserna i Avtalslagen.[4] Det innebär att det inte finns något formkrav, men ur framtida bevissynpunkt kan det vara bra att aktieägarna gör ett skriftligt avtal som alla parter det berör skriver under.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 2 kap. 3, 5-10 §§ Aktiebolagslag (2005:551)
[2] 2 kap. 10 § Aktiebolagslag (2005:551)
[3] 3 kap. 1 § Aktiebolagslag (2005:551)
[4] Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Vid bildande av aktiebolag blir Aktiebolagslagen tillämplig. Den eller de som startar ett aktiebolag kommer att räknas som stiftare, varpå man allra först måste skapa en stiftelseurkund, innehållande bland annat teckningskursen och personuppgifter till styrelseledamöterna, som senare ska dateras och undertecknas.[1] I stiftelseurkunden ska det även ingå en bolagsordning.[2] I bolagsordningen ska det framgå sådana obligatoriska uppgifter om bolagets namn, var det har säte, vilken typ av verksamhet bolaget bedriver, vad bolaget har för aktiekapital och hur många aktier som finns, samt antalet styrelseledamöter. Man behöver även ange hur bolagsstämman ska sammankallas och vilken tid bolagets räkenskapsår ska omfatta.[3] Man kan också föra in andra bestämmelser i en bolagsordning, så länge de inte strider mot ABL. Aktierna måste sedan betalas och bolaget behöver registreras hos Bolagsverket.
Aktieägaravtalet är istället en frivillig överenskommelse mellan aktieägarna, antingen alla eller några särskilda, och innehållet varierar utifrån bolagets verksamhet. Oftast reglerar avtalet interna förhållanden vid frågor kring bolagets framtid, så som finansiering eller styrning. Vanliga innehållspunkter är till exempel ansvarsfördelningen mellan aktieägarna, regler om kapitaltillskott och specificering av aktieägarnas arbetsuppgifter. Eftersom aktieägaravtalet, till skillnad på bolagsordningen, inte erfordras för bildandet av ett aktiebolag finns det inga bestämmelser härom i Aktiebolagslagen. Däremot gäller bestämmelserna i Avtalslagen.[4] Det innebär att det inte finns något formkrav, men ur framtida bevissynpunkt kan det vara bra att aktieägarna gör ett skriftligt avtal som alla parter det berör skriver under.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 2 kap. 3, 5-10 §§ Aktiebolagslag (2005:551)
[2] 2 kap. 10 § Aktiebolagslag (2005:551)
[3] 3 kap. 1 § Aktiebolagslag (2005:551)
[4] Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
