fbpx

Hur får mamman tillbaka sina stulna pengar?

Hej, Vi har en familjemedlem som har haft problem med kriminalitet och droger. Nu senast har hon stulit ett stort belopp pengar från sin mamma. Det visade sig sedan att hon har haft tillgång till mammans Bank-ID. Mamman har polisanmält händelsen och brutit kontakten med sin dotter. Vad kan påföljden bli och kommer hon att […]

Hej,

Vi har en familjemedlem som har haft problem med kriminalitet och droger. Nu senast har hon stulit ett stort belopp pengar från sin mamma. Det visade sig sedan att hon har haft tillgång till mammans Bank-ID. Mamman har polisanmält händelsen och brutit kontakten med sin dotter. Vad kan påföljden bli och kommer hon att få tillbaka sina stulna pengar även om dessa är spenderade?

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Det finns flera brott som kan aktualiseras i den här situationen, och det är svårt att ge ett konkret svar då det saknas tillräckligt med omständigheter. För att brottet ska tas upp i domstol krävs att åklagaren väcker åtal. Åklagaren har en plikt att väcka åtal när förundersökningen har avslutats och åklagaren att den misstänkte sannolikt kommer att dömas av tingsrätten. Det är sedan tingsrätten som bestämmer straffet genom dom. Eftersom familjemedlemmen har använt mammans Bank-ID och därigenom gjort en falsk underskrift kan brottet urkundsförfalskning aktualiseras.[1] Bank-ID är en elektronisk ID-handling, och kan jämföras med en fysisk legitimation. Sedan 2013 skyddas även e-legitimation från missbruk från att få tillgång till uppgifter genom att utge sig vara personen som faktiskt äger e-legitimationen. Urkundsförfalskning kan ge fängelsestraff upp till 2 år.

Att personen har använt mammans Bank-ID för att få tillgång till pengar aktualiserar även brottet bedrägeri.[2] De rekvisit som måste vara uppfyllda för bedrägeri är att det ska föreligga vilseledande eller underlåtenhet till handling. Detta ska ha inneburit ekonomisk vinning för gärningsmannen och ekonomisk förlust för offret. Det krävs även att det föreligger så kallad adekvat kausalitet, det vill säga ett orsakssamband. För att bedrägeri ska aktualiseras måste alla rekvisit vara uppfyllda. Straffet för bedrägeri är fängelse i högst 2 år. Om det bedöms vara grovt är straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.

Det sista brottet som skulle kunna aktualiseras är stöld. Stöld innebär att någon olovligt tar vad som tillhör någon annan och med uppsåt att tillägna sig egendomen. Tillgreppet ska även innebära ekonomisk skada.[3] För ansvar krävs uppsåt och att skadan uppkommit vid tillgreppet. Straffet för stöld är fängelse i högst 2 år. Om stölden bedöms vara grov är straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.[4]

Om en person som har blivit utsatt för brott kan offret erhålla ekonomisk ersättning för skadorna. Det är i första hand gärningspersonen som ska betala skadestånd. Om gärningspersonen inte betalar det utdömda skadeståndet självmant kan man vända sig till Kronofogdemyndigheten. Om Kronofogden redovisar att gärningspersonen inte har några tillgångar kan mamman istället få försäkringsersättning genom sin försäkring. Om hon inte har någon försäkring finns i särskilda fall möjlighet att få statlig brottskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.[5]

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 14 kap. 1 § brottsbalken (1962:700).

[2] 9 kap. 1 § brottsbalken (1962:700).

[3] 8 kap 1 § brottsbalken (1962:700).

[4] 8 kap. 4 § brottsbalken (1962:700).

[5] 10 § brottsskadelagen (2014:322).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Brottmål
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom brottmål
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
495
SEK

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Det finns flera brott som kan aktualiseras i den här situationen, och det är svårt att ge ett konkret svar då det saknas tillräckligt med omständigheter. För att brottet ska tas upp i domstol krävs att åklagaren väcker åtal. Åklagaren har en plikt att väcka åtal när förundersökningen har avslutats och åklagaren att den misstänkte sannolikt kommer att dömas av tingsrätten. Det är sedan tingsrätten som bestämmer straffet genom dom. Eftersom familjemedlemmen har använt mammans Bank-ID och därigenom gjort en falsk underskrift kan brottet urkundsförfalskning aktualiseras.[1] Bank-ID är en elektronisk ID-handling, och kan jämföras med en fysisk legitimation. Sedan 2013 skyddas även e-legitimation från missbruk från att få tillgång till uppgifter genom att utge sig vara personen som faktiskt äger e-legitimationen. Urkundsförfalskning kan ge fängelsestraff upp till 2 år.

Att personen har använt mammans Bank-ID för att få tillgång till pengar aktualiserar även brottet bedrägeri.[2] De rekvisit som måste vara uppfyllda för bedrägeri är att det ska föreligga vilseledande eller underlåtenhet till handling. Detta ska ha inneburit ekonomisk vinning för gärningsmannen och ekonomisk förlust för offret. Det krävs även att det föreligger så kallad adekvat kausalitet, det vill säga ett orsakssamband. För att bedrägeri ska aktualiseras måste alla rekvisit vara uppfyllda. Straffet för bedrägeri är fängelse i högst 2 år. Om det bedöms vara grovt är straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.

Det sista brottet som skulle kunna aktualiseras är stöld. Stöld innebär att någon olovligt tar vad som tillhör någon annan och med uppsåt att tillägna sig egendomen. Tillgreppet ska även innebära ekonomisk skada.[3] För ansvar krävs uppsåt och att skadan uppkommit vid tillgreppet. Straffet för stöld är fängelse i högst 2 år. Om stölden bedöms vara grov är straffet fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.[4]

Om en person som har blivit utsatt för brott kan offret erhålla ekonomisk ersättning för skadorna. Det är i första hand gärningspersonen som ska betala skadestånd. Om gärningspersonen inte betalar det utdömda skadeståndet självmant kan man vända sig till Kronofogdemyndigheten. Om Kronofogden redovisar att gärningspersonen inte har några tillgångar kan mamman istället få försäkringsersättning genom sin försäkring. Om hon inte har någon försäkring finns i särskilda fall möjlighet att få statlig brottskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.[5]

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 14 kap. 1 § brottsbalken (1962:700).

[2] 9 kap. 1 § brottsbalken (1962:700).

[3] 8 kap 1 § brottsbalken (1962:700).

[4] 8 kap. 4 § brottsbalken (1962:700).

[5] 10 § brottsskadelagen (2014:322).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Brottmål
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom brottmål
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
495
SEK
Bild av Peter Zeijersborger, grundare av EZlegal

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.