Hej, Häromdagen hade jag en gäst på min restaurang som blev full och då tog sönder bland annat ett glas och en skål. Glaset gjorde att det även blev repor i bordet. Jag förstår att det ibland går sönder glas och tallrikar på en restaurang, men inte på den nivån. Kan jag kräva att gästen […]
Hej,
Häromdagen hade jag en gäst på min restaurang som blev full och då tog sönder bland annat ett glas och en skål. Glaset gjorde att det även blev repor i bordet. Jag förstår att det ibland går sönder glas och tallrikar på en restaurang, men inte på den nivån. Kan jag kräva att gästen betalar för det han tog sönder?
Hej och tack för din fråga,
Den som förstör annans egendom kan dömas för skadegörelse eller till ringa skadegörelse.[1] [2] Man bör ta hänsyn till värdet på egendomen men övriga omständigheter vid brottet kan ha avgörande betydelse för rubriceringen.[3] Det krävs vidare uppsåt för att någon ska göra sig skyldig till skadegörelse. Det innebär att skadegörelsen, i detta fall att ha sönder bordet, glaset och skålen, ska ha skett medvetet och med syfte att skada eller lust att förstöra egendomen. Det är upp till åklagaren att bevisa att uppsåt föreligger och därefter besluta om man ska väcka åtal. Den omständigheten att gästen var berusad avskriver honom inte från ansvar.[4] Med tanke på att händelsen kan ligga till grund för brott enligt nämnda lagrum kan du kräva skadestånd i samband med detta. Detta kan framföras som ett enskilt anspråk i anslutning till åtalet om en åklagare väljer att väcka ett sådant.[5] I sådant fall ska du anmäla till undersökningsledaren eller åklagaren och lämna de uppgifter om omständigheterna på vilket det enskilda anspråket grundas.
Om åklagaren inte väcker åtal har du fortfarande möjlighet att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten med ett ersättningsanspråk för sakskada genom att väcka en s.k. fullgörelsetalan [6] Även i detta fall gäller att det måste bevisas att gästen haft uppsåt till skadan, eller att hen varit vårdslös. Det får alltså inte röra sig om en ren olyckshändelse. Det är upp till dig som skadelidande att bevisa att gästen orsakat skadan och haft uppsåt/agerat oaktsamt.
Skadeståndet ska bestämmas utefter sakernas värde, värdeminskning och eventuell reparation. Även annan kostnad till följd av skadan ska beaktas i bestämmandet av skadeståndets storlek. Du behöver i detta fall beakta värdet av det gästen förstört, jämfört med vad en eventuell rättsprocess skulle kunna kosta.
Behöver du mer vägledning rekommenderar vi att du bokar en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 12 kap. 1 § BrB
[2] 12 kap. 2 § BrB
[3] NJA 1988 s. 351
[4] 1:2 BrB
[5] 22 kap. 1 och 2 §§ BrB
[6] 13 kap. 1 § Rättegångsbalken; 2 kap 1 § och 5 kap. 7 § SkL
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
Den som förstör annans egendom kan dömas för skadegörelse eller till ringa skadegörelse.[1] [2] Man bör ta hänsyn till värdet på egendomen men övriga omständigheter vid brottet kan ha avgörande betydelse för rubriceringen.[3] Det krävs vidare uppsåt för att någon ska göra sig skyldig till skadegörelse. Det innebär att skadegörelsen, i detta fall att ha sönder bordet, glaset och skålen, ska ha skett medvetet och med syfte att skada eller lust att förstöra egendomen. Det är upp till åklagaren att bevisa att uppsåt föreligger och därefter besluta om man ska väcka åtal. Den omständigheten att gästen var berusad avskriver honom inte från ansvar.[4] Med tanke på att händelsen kan ligga till grund för brott enligt nämnda lagrum kan du kräva skadestånd i samband med detta. Detta kan framföras som ett enskilt anspråk i anslutning till åtalet om en åklagare väljer att väcka ett sådant.[5] I sådant fall ska du anmäla till undersökningsledaren eller åklagaren och lämna de uppgifter om omständigheterna på vilket det enskilda anspråket grundas.
Om åklagaren inte väcker åtal har du fortfarande möjlighet att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten med ett ersättningsanspråk för sakskada genom att väcka en s.k. fullgörelsetalan [6] Även i detta fall gäller att det måste bevisas att gästen haft uppsåt till skadan, eller att hen varit vårdslös. Det får alltså inte röra sig om en ren olyckshändelse. Det är upp till dig som skadelidande att bevisa att gästen orsakat skadan och haft uppsåt/agerat oaktsamt.
Skadeståndet ska bestämmas utefter sakernas värde, värdeminskning och eventuell reparation. Även annan kostnad till följd av skadan ska beaktas i bestämmandet av skadeståndets storlek. Du behöver i detta fall beakta värdet av det gästen förstört, jämfört med vad en eventuell rättsprocess skulle kunna kosta.
Behöver du mer vägledning rekommenderar vi att du bokar en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 12 kap. 1 § BrB
[2] 12 kap. 2 § BrB
[3] NJA 1988 s. 351
[4] 1:2 BrB
[5] 22 kap. 1 och 2 §§ BrB
[6] 13 kap. 1 § Rättegångsbalken; 2 kap 1 § och 5 kap. 7 § SkL
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
