fbpx

Bodelning

Hur fungerar en bodelning?

Det kan vara mycket att tänka på när man går isär. Hur ska den gemensamma egendomen fördelas? Vad är enskild egendom, hur beräknas skatten och har jag rätt och råd att bo kvar i bostaden? En bodelning innebär att makars eller sambors samboegendom ska delas upp mellan dem. Vid skilsmässa omfattar bodelningen i huvudregel makarnas samtliga egendom, men det finns ett flertal situationer där egendom ska undantas. 

Det kan till exempel vara fallet om makarna ingått ett äktenskapsförord som reglerar att viss egendom ska utgöra enskild egendom, men även om någon av makarna ärvt egendom med förbehåll att denna ska utgöras dennes enskilda egendom. 

Det är vanligt att dessa frågor blir överväldigande, vilket gör det viktigt att anlita en jurist som kan bistå genom hela bodelningsprocessen och säkerställa att dina rättigheter tillvaratas. På EZlegal har våra jurister lång erfarenhet av att tolka och upprätta bodelningsavtal och erbjuder även stöd genom hela processen. Vi finns här för att underlätta och förenkla varje steg så att du kan fokusera på att gå vidare. 

 

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK
Bodelningsavtal
Barn & Familj
  • Inledande möte
  • Rättsliga överväganden
  • Upprättande av avtal
  • Löpande kontakt
  • Avslutande möte
från
7 499
SEK

Våra kontor

Hittar du inte ett kontor där du bor?
Ingen fara. Vi arbetar digitalt och kan bistå klienter på fler än dessa orter.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK
Vad gör en bodelningsförrättare?
Om parterna inte kan komma överens kan en av dem...
Måste båda medverka?
Om den ena parten vägrar medverka till att genomföra en...
Vad kostar en bodelning?
I bodelningsärenden används inte finansieringsmöjligheter...

Vad är ett bodelningsavtal?

Ett bodelningsavtal är ett juridiskt dokument som beskriver hur två personer, som har varit gifta eller sambor, ska dela upp egendom och skulder när de separerar eller när någon går bort. Ett bodelningsavtal är viktigt för att få ett avslut på era ekonomiska mellanhavanden och krävs många gånger av banken för att någon av er ska kunna ta över den gemensamma bostaden…

Boka konsultation med en jurist

Vi vet att rättsliga dilemman kan vara svåra att hantera på egen hand och erbjuder därför juridisk rådgivning inom flera områden. Boka en konsultation om du vill ställa en fråga, få vägledning i en klurig situation eller anlita oss som ombud.

Bodelningsavtal
Barn & Familj
  • Inledande möte
  • Rättsliga överväganden
  • Upprättande av avtal
  • Löpande kontakt
  • Avslutande möte
från
7 499
SEK

5 viktiga saker att tänka på vid en bodelning

1. Lista upp alla tillgångar och skulder 

En bodelning handlar om att dela upp egendom mellan dig och din före detta partner. Ett första steg är därför att försöka reda ut vilka tillgångar och skulder somfanns som fanns vid tidpunkten för skilsmässan eller separationen, det vill säga vid brytdagen.

2. Identifiera vad som är enskild egendom

Enskild egendom ska inte ingå i bodelningen, utan tillhör respektive part. Egendom kan bli enskild genom äktenskapsförord, gåva eller testamente.

3. Se över din privatekonomi 

Tänk på att ändra lösenord till din internetbank, och att begära saldobesked från banken. Se över vilka juridiska dokument som kan vara relevanta vid en bodelning såsom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamenten.

4. Kontakta ett ombud om ni inte kommer överens

Om du och din tidigare partner inte kan enas om hur tillgångarna ska fördelas, kan du ta hjälp av ett ombud för att komma framåt i processen. För det fall ni trots detta inte kan enas kan en bodelningsförrättare fatta beslut om bodelning. Att ta hjälp i ett tidigt skede kan underlätta processen. 

5. Glöm inte bort pensionsrättigheter  

I en bodelning är det lätt att glömma pensionssparande. Se till att ni har full koll på vilka rättigheter och sparanden som ska inkluderas i uppdelningen. 

Så går en bodelning till

1. Utredning av tillgångar och skulder

Alla tillgångar och skulder som parterna äger undersöks och dokumenteras. Detta inkluderar bostäder, fordon, sparande och andra värdefulla tillgångar. 

2. Fastställande av enskild egendom

Egendom som är enskild, till exempel genom arv, testamente eller äktenskapsförord, identifieras och undantas från bodelningen.

3. Värdering av egendom

Om det finns oklarheter om egendomens värde, kan en extern värderingsman anlitas för att säkerställa en korrekt och rättvis värdering.

4. Förhandling mellan parterna

Parterna diskuterar och förhandlar för att komma fram till en lösning om hur tillgångarna ska fördelas. 

5. Bodelningsförrättare (vid behov) 

Om parterna inte kan enas, kan en bodelningsförrättare utses av tingsrätten för att besluta om tvångsskifte. 

6. Bodelningsförrättare (vid behov) 

När fördelningen är klar, upprättas ett bodelningsavtal som fastställer hur tillgångarna delas. Båda parter måste godkänna och signera avtalet. 

Vem har rätt till hunden?

Hur fungerar en bodelning för gifta?

Vid en skilsmässa sker en bodelning där makarna delar upp sin gemensamma egendom. Detta styrs av regler i Äktenskapsbalken och innebär att makarna delar sina tillgångar och skulder. Huvudprincipen är att allt som inte är enskild egendom, till exempel genom äktenskapsförord eller arv med villkor om enskild egendom, ska delas lika mellan makarna. 

Vad innebär giftorättsgods? 

Giftorättsgods är all den egendom som makarna äger gemensamt och som inte är undantagen genom äktenskapsförord. Det kan handla om fastigheter, fordon, sparande, möbler och annat som förvärvats under äktenskapet. Det är den egendom som utgör grunden för bodelningen och som delas efter att makarnas skulder har täckts. Om makarna vill kan de själva avtala om att även egendom som tillkommit efter skilsmässoansökan ska ingå i bodelningen, men det kräver att båda är överens. 

Vad händer med skulder vid bodelningen? 

När bodelningen genomförs måste varje make först räkna av sina skulder innan tillgångarna delas. Det betyder att om en make har betydande skulder kan det påverka hur mycket som finns kvar att dela. Skulder som är kopplade till giftorättsgodset, som exempelvis bolån på en gemensam bostad, kommer också att tas med i beräkningen. 

  

När bör bodelningen ske? 

Det är inte ovanligt att bodelningen sker antingen i nära anslutning till skilsmässan eller efter en viss tidsperiod. Även om det finns situationer där bodelningen kan ske långt senare, är det till fördel att få det avklarat tidigt, särskilt om det finns betydande tillgångar eller om parterna har separata ekonomiska intressen.

Hur fungerar en bodelning för sambor?

Vid en separation mellan sambor regleras bodelningen av Sambolagen. Denna lag innebär att endast bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk delas mellan parterna. Detta innebär att andra tillgångar som sparande, fordon eller personliga tillhörigheter inte omfattas av bodelningen, till skillnad från vad som gäller för gifta.

Vad ingår i en bodelning för sambor? 

Enbart samboegendom ingår i en bodelning mellan sambor, vilket inkluderar bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Om du och din sambo köpt bostaden tillsammans för att bo där som ett par, ska den ingå i bodelningen. Bohag omfattar möbler och annat lösöre som används i hemmet. Däremot inkluderas inte sådant som förvärvats innan förhållandet eller egendom som är avsedd för personlig användning. 

Samboavtal 

För att undvika konflikter i samband med separation är det en bra idé att upprätta ett samboavtal. Med ett samboavtal kan sambor komma överens om hur fördelningen ska ske och vilka tillgångar som ska ingå i bodelningen. Detta kan förhindra tvister som annars kan uppstå om båda parterna vill ha tillgång till samma egendom. 

Viktigt att agera i tid 

Det är viktigt att notera att sambor måste begära bodelning inom ett år efter separationen. Om detta inte görs förlorar sambon rätten att kräva en bodelning. Detta är en viktig skillnad jämfört med bodelning för gifta, där det inte finns en bortre tidsgräns. 

Lottläggning och skulder 

Vid bodelning görs en andelsberäkning, där varje sambo redovisar sina tillgångar och skulder som är kopplade till samboegendomen. Dessa delas sedan lika mellan parterna. Om en av parterna önskar behålla bostaden eller andra gemensamma tillgångar kan detta ske genom så kallad lottläggning, där en sambo ersätter den andra med ett motsvarande värde. 

Dold samäganderätt 

I vissa fall kan en dold samäganderätt föreligga, vilket innebär att båda samborna anses vara ägare till viss egendom, även om endast en av dem står som formell ägare. Om den andre sambon har bidragit ekonomiskt och det har funnits en gemensam avsikt att äga egendomen, kan den ingå i bodelningen trots att den inte står på båda samborna. 

Hur går en bodelning till vid ett dödsfall?

När en make eller sambo avlider måste en bodelning genomföras innan arvskiftet kan påbörjas. Bodelningen syftar till att fördela gemensam egendom mellan den efterlevande och arvingarna. 

För gifta 

Vid bodelning för gifta ingår all gemensam egendom, som kallas giftorättsgods. Giftorättsgods är tillgångar som makarna äger tillsammans och som inte är undantagna genom äktenskapsförord, arv, eller testamente. Enskild egendom, som regleras genom dessa handlingar, ingår inte i bodelningen. Efter bodelningen tillfaller den efterlevande maken sin del, medan den avlidnes del går till arvingarna. 

Basbeloppsregeln och den efterlevande makens rättigheter 

Den efterlevande maken har enligt basbeloppsregeln rätt att behålla egendom till ett värde motsvarande minst fyra prisbasbelopp. Detta ger ett grundläggande ekonomiskt skydd för den efterlevande i samband med bodelningen. 

För sambor 

Om den avlidne var sambo, gäller istället Sambolagen. Detta innebär att endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk ingår i bodelningen. Övriga tillgångar, som sparande och personliga föremål, delas inte enligt sambolagen. 

Arvskifte efter bodelningen 

När bodelningen är genomförd kan arvskiftet ske, där de kvarvarande tillgångarna delas ut till arvingarna enligt den avlidnes testamente eller enligt arvsreglerna i Ärvdabalken. 

Möt Moa Möller

Ansvarig för det familjerättsliga teamet

”Det är vanligt att det uppstår juridiska frågor som rör barn och familj. Vi hjälper våra klienter med ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Vårt mål är att underlätta för dig och dina barn och hitta lösningar som fungerar i vardagen.”
Moa Möller arbetar som Head of Legal och har ansvar för det familjerättsliga teamet på EZlegal. Hon har mångårig erfarenhet av att driva familjerättsliga mål. Tidigare ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Våra kontor

Hittar du inte ett kontor där du bor?
Ingen fara. Vi arbetar digitalt och kan bistå klienter på fler än dessa orter.

10 vanliga frågor om skilsmässa och bodelning

Vid en skilsmässa innebär en bodelning att makarnas tillgångar, med avdrag för skulder, delas lika. Du och din exmake ska alltså som huvudregel dela lika allt som är gemensam egendom. Detta framkommer av 10 kap. 1 §. Om ni har enskild egendom grund av testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord ska den egendomen bortses från i bodelningen. 

En bodelning kan göras vid skilsmässa, vid separation mellan sambos, när någon i paret dör eller medan paret fortfarande är gifta. Vid en skilsmässa görs bodelningen normalt samtidigt, men detta är dock inget måste. Gör ni ingen bodelning kommer någon av er i framtiden kunna begära bodelning vilket kan skapa problem. Det bästa är alltså att göra bodelningen i samband med skilsmässan. Som huvudregel görs en bodelning efter att tingsrätten dömt till skilsmässa. Den kan dock också göras innan skilsmässan gått igenom, under eventuell betänketid eller flera år efter skilsmässan. Detta framkommer av 9 kap. 1 och 4 §§ i Äktenskapsbalken. En bodelning ska göras med utgångspunkt i hur era egendomsförhållanden såg ut den dagen ni ansökte om skilsmässa till tingsrätten, enligt 9 kap. 2 §. 

Ja, om du och ditt ex kommer överens om att en av er ska bo kvar i bostaden kan denna part ”lösa ut” den andre. Det innebär att den part som flyttar ut många gånger skall kompenseras för den vinst som parterna gjort på huset. 

I en bodelning ingår all egendom som var och en av er har förvärvat innan eller under äktenskapet och som inte gjorts till enskild genom äktenskapsförord, gåva, arv eller testamente. Det som inte skriftligen gjorts till enskild egendom kallas giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. 

I bodelningen vid en skilsmässa med äktenskapsförord räknas hela eller delar av giftorättsgodset som enskild egendom, och denna ingår därmed inte i bodelningen. Vilka saker som trots äktenskapsförordet ingår i bodelningen beror villkoren i just ert avtal. 

Den part som bäst behöver den gemensamma bostaden har enligt lag rätt att behålla denna mot avräkning sin lott. Det innebär att den part som inte får behålla bostaden måste kompenseras. Om den part som vill bo kvar i bostaden själv inte har möjlighet att kompensera den andra, har personen inte rätt att behålla den gemensamma bostaden själv. Många gånger kan det vara bra att kontakta banken och skaffa ett lånelöfte, så man vet att man kan ta över huset.  

När det kommer till investeringar som gjorts i bostaden, som t ex genomförd renovering, räknas värdet av sådana till själva bostadens värde. Investeringar som gjorts i möbler och annan lös egendom räknas, samma sätt, till värdet av dessa saker. 

Privatägda pensionsförsäkringar, liksom individuellt pensionssparande, ska som regel ingå i bodelningen om egendomen inte har gjorts enskild genom äktenskapsförord. Makarna kan dock vid bodelningstillfället enas om att sådan egendom inte ska ingå. Rörande allmän pension och tjänstepension ska dessa som huvudregel inte ingå i bodelningen. 

Om du och din make inte har skrivit något äktenskapsförord och din make inte fått företaget genom gåva eller testamente med förbehåll om att det ska vara enskild egendom, är huvudregeln att det räknas som giftorättsgods och därmed ska ingå i bodelningen. 

Som make är du berättigad till en bodelning enligt lagens bodelningsregler, och detta är ingen rättighet som bortfaller på grund av att den ena parten inte vill samarbeta. Du kan därför ansöka om en bodelningsförrättare, vars uppgift är att få till en bodelning. Bodelningsförrättaren har befogenhet att med bindande verkan själv besluta hur giftorättsgodset ska fördelas mellan två makar, i den utsträckning de själva inte kan enas om en fördelning. En bodelning kommer att kunna äga rum även om den ena maken inte vill medverka till en sådan. Bodelningsförrättarens uppgift är inte att företräda dig, utan dennes huvuduppgift är endast att se till att en bodelning genomförs. Därför kan det vara bra att anlita ett juridiskt ombud som företräder dig och tar vara på just dina rättigheter i bodelningsprocessen. 

En separation eller skilsmässa innebär en rad praktiska och känslomässiga omställningar, speciellt om det finns barn med i bilden. ”Det är lätt att känna sig överväldigad, men de flesta klarar sig igenom krisen och kommer starkare ut på andra sidan” menar juristen Peter Zeijersborger som arbetar med familjerätt. ”Om det är svårt att kommunicera med varandra, kan det vara klokt att ta hjälp av ett juridiskt ombud som fokuserar på möjligheter och samarbete istället för sårade känslor och konflikter.” 

 

Vad gör en bodelningsförrättare?

Om parterna i en bodelning inte kan komma överens kan en av dem ansöka hos tingsrätten om att en bodelningsförrättare ska utses. En bodelningsförrättare spelar en central roll i att se till att bodelningen genomförs enligt lag, även om parterna är oense. 

Förlikning – Bodelningsförrättarens huvuduppgift 

Bodelningsförrättarens huvudsakliga uppgift är att försöka få parterna att enas genom förhandling och att uppnå en förlikning. Målet är att hitta en lösning som båda parter kan godkänna utan att gå vidare till tvångsåtgärder. Detta sker ofta genom bodelningssammanträden och skriftväxling där parterna och deras ombud har möjlighet att framföra sina synpunkter och förslag på hur tillgångar och skulder ska fördelas. 

Tvångsbodelning – När förlikning inte är möjlig 

Om parterna inte lyckas nå en överenskommelse, har bodelningsförrättaren befogenhet att genomföra en tvångsbodelning. Detta innebär att förrättaren fattar beslut om hur tillgångarna ska delas, utan att parterna behöver godkänna det. Tvångsbodelningen dokumenteras i ett bodelningsbeslut, som skickas till båda parter och blir juridiskt bindande. 

Vite 

Bodelningsförrättaren kan kräva att båda parterna lämnar fullständiga uppgifter om sina tillgångar och skulder för att bodelningen ska genomföras korrekt. Om någon part vägrar samarbeta kan domstolen på begäran av bodelningsförrättaren förelägga vite, vilket är en ekonomisk påföljd för att tvinga fram ett samarbete.

Klander av bodelningsbeslut 

Om någon av parterna är missnöjd med bodelningsförrättarens beslut kan det överklagas inom fyra veckor från delgivningen. Överklagan sker genom att en talan väcks vid tingsrätten. Domstolen kan pröva ärendet eller återförvisa det till bodelningsförrättaren för omprövning. I denna process kan du i vissa fall ha rätt till bistående med finansieringen genom till exempel rättsskydd. Om ingen överklagan inkommer inom tidsfristen blir beslutet slutgiltigt och kan inte längre överklagas. 

Måste båda medverka vid en bodelning?

Om den ena parten vägrar medverka till att genomföra en bodelning, finns möjlighet att ansöka om att tingsrätten förordnar en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren kan ytterst skriva ett bodelningsbeslut och genom detta skifta era gemensamma tillgångar. Innan man ansöker om en bodelningsförrättare kan det vara en god idé att anlita ett juridiskt ombud som kan tillskriva den andra parten och framföra krav på att en bodelning ska genomföras. I en sådan skrivelse kan ombudet påtala möjligheten för att ansöka om en bodelningsförrättare och att en sådan ofta medför fördyrande konsekvenser för processen. I vissa fall kan parterna på egen hand eller med hjälp av ombud nå enighet genom ett bodelningsavtal utan att en bodelningsförrättare behöver förordnas. 

Vad kostar en bodelning?

I bodelningsärenden används inte finansieringsmöjligheter som rättsskydd eller rättshjälp. Är ni överens och endast vill ha hjälp med beräkningar och upprättande av korrekt avtal kan vi erbjuda hjälp med bodelningsavtalet. Om ni inte kan enas om hur tillgångarna ska delas upp eller om det finns oklarheter kring vad som ska ingå i bodelningen, kan du istället anlita oss som ombud för att företräda dig och se till dina intressen. Som ombud kan vi endast biträda en av parterna.  

Om du är intresserad av att anlita oss rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med en jurist. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.

Vad är ett bodelningsavtal?

Ett bodelningsavtal är ett juridiskt dokument som beskriver hur två personer, som har varit gifta eller sambor, ska dela upp egendom och skulder när de separerar eller när någon går bort. Ett bodelningsavtal är viktigt för att få ett avslut på era ekonomiska mellanhavanden och krävs många gånger av banken för att någon av er ska kunna ta över den gemensamma bostaden.
 
I avtalet bestäms vem som får vad, till exempel bostaden, möbler, sparpengar och bilar. Avtalet kan även reglera vad som händer med investeringar, aktier eller pensionssparande. Det beskriver också vem som ansvarar för ekonomiska skyldigheter, till exempel gemensamma lån eller skulder. 
 
Det är klokt att skriva bodelningsavtalet så snart ni nått enighet gällande fördelningen av era gemensamma tillgångar och skulder. På så sätt undviker ni framtida problem. Det kan vara bra att ta hjälp av en jurist för att vara säker på att allt blir rätt och att ni följer de juridiska reglerna, särskilt om det handlar om större tillgångar som hus eller företag.
 
Om ni inte kan komma överens om hur egendomen ska delas, kan en bodelningsförrättare utses av domstolen. Den personen hjälper då till att bestämma hur tillgångarna ska fördelas, även om det krävs att beslutet tas mot någon av parternas vilja.