Hej Jag äger en fastighet och på tomten finns ett förråd som är sammanbyggt med grannens förråd. Nu vill grannen riva sin del vilket innebär att min innervägg blir yttervägg. Dessutom påverkas även tak och bärighet. Jag vill inte riva min del och har som pensionär inte heller råd. Byggnaden uppfördes för flera år sedan […]
Hej
Jag äger en fastighet och på tomten finns ett förråd som är sammanbyggt med grannens förråd. Nu vill grannen riva sin del vilket innebär att min innervägg blir yttervägg. Dessutom påverkas även tak och bärighet. Jag vill inte riva min del och har som pensionär inte heller råd. Byggnaden uppfördes för flera år sedan av min far och den dåvarande grannen. Det finns inga handlingar eller servitut. Vad gäller? Vem står för kostnaderna avseende det som påverkar min del av förrådet?
Hej och tack för din fråga,
I jordabalken regleras rättsförhållandet mellan grannar. En sedan gammalt gällande och allmänt hållen princip om hänsyn mellan grannar är att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska visa skälig hänsyn till sin omgivning.[1] Denna allmänna princip tillämpas i den mån inga speciella regler finns att tillämpa. Om din granne inte visar skälig hänsyn till sin omgivning kan talan om kan talan om skadestånd väckas på denna grund.[2]
I ett rättsfall från Svea hovrätt lät en granne ett företag riva dennas garage utan att på ett tillfredsställande sätt skydda den mot grannen fastighetsavskiljande väggen i garaget mot regn och fukt vilket föranledde en fuktskada på grannens garagevägg. Grannfastigheterna var sammanbyggda över gränsen genom en fastighetsavskiljande vägg mellan de båda fastigheternas huvudbyggnader och dess garage. Grannen gjorde sig därefter oanträffbar och höll sig undan fastigheten. Hovrätten ansåg att grannen inte hade tagit skälig hänsyn till sin omgivning och att grannen därför var ansvarig för den skada som uppstått på grannarnas garagevägg. Storleken på skadeståndet bestämdes till den faktiska kostnaden som grannarna haft för att riva och återställa den fuktskadade garageväggen.[3]
Om du anser att din granne, i det fall denna river sin del av förrådet och detta medför skada på din del av förrådet, inte har tagit skälig hänsyn till sin omgivning kan du alltså väcka en talan om skadestånd mot din granne. Du har då som utgångspunkt rätt till en ersättning som föranleder att du försätts i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 3 kap. 1 § jordabalken
[2] NJA 1994 s. 162
[3] Svea hovrätts dom den 2015-02-27 i mål nr T 188-14
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Hej och tack för din fråga,
I jordabalken regleras rättsförhållandet mellan grannar. En sedan gammalt gällande och allmänt hållen princip om hänsyn mellan grannar är att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska visa skälig hänsyn till sin omgivning.[1] Denna allmänna princip tillämpas i den mån inga speciella regler finns att tillämpa. Om din granne inte visar skälig hänsyn till sin omgivning kan talan om kan talan om skadestånd väckas på denna grund.[2]
I ett rättsfall från Svea hovrätt lät en granne ett företag riva dennas garage utan att på ett tillfredsställande sätt skydda den mot grannen fastighetsavskiljande väggen i garaget mot regn och fukt vilket föranledde en fuktskada på grannens garagevägg. Grannfastigheterna var sammanbyggda över gränsen genom en fastighetsavskiljande vägg mellan de båda fastigheternas huvudbyggnader och dess garage. Grannen gjorde sig därefter oanträffbar och höll sig undan fastigheten. Hovrätten ansåg att grannen inte hade tagit skälig hänsyn till sin omgivning och att grannen därför var ansvarig för den skada som uppstått på grannarnas garagevägg. Storleken på skadeståndet bestämdes till den faktiska kostnaden som grannarna haft för att riva och återställa den fuktskadade garageväggen.[3]
Om du anser att din granne, i det fall denna river sin del av förrådet och detta medför skada på din del av förrådet, inte har tagit skälig hänsyn till sin omgivning kan du alltså väcka en talan om skadestånd mot din granne. Du har då som utgångspunkt rätt till en ersättning som föranleder att du försätts i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 3 kap. 1 § jordabalken
[2] NJA 1994 s. 162
[3] Svea hovrätts dom den 2015-02-27 i mål nr T 188-14
Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.
Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.
© 2024 EZlegal
