fbpx

Får svägerskan ta pengar från sin dementa mamma?

Hej! Min svärmor är dement och hennes andra dotter (min frus syster) brukar vara hemma hos henne och hålla henne sällskap. Dottern bruka även hjälpa till ibland och handla och se till att allt fungerar. När hon gör det tycker hon att hon har rätt att ta lite av min svärmors pengar och ge till […]

Hej! Min svärmor är dement och hennes andra dotter (min frus syster) brukar vara hemma hos henne och hålla henne sällskap. Dottern bruka även hjälpa till ibland och handla och se till att allt fungerar. När hon gör det tycker hon att hon har rätt att ta lite av min svärmors pengar och ge till sina barn som tack för besväret. I början gjorde hon så när barnen fyllde år eller när det var något speciellt. Nu har det mer blivit en vana, och jag är rädd att mer och mer pengar försvinner, då hon plockar ut pengar från kontot nästan varje gång hon är där. Får hon göra så?

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Som nära anhörig kan dottern hjälpa sin mor med vardagliga ekonomiska ärenden som räkningar och liknande, med stöd av anhörigbehörigheten.[1] Denna möjlighet gäller dock inte om din svärmor företräds av en god man.[2]  I det fall dottern hävdar att hon har anhörigbehörighet, måste hon agera med din svärmors bästa för ögonen. Om hon tar ut tar ut pengar och ger till hennes egna barn, kan det tolkas som hon gör det uppsåtligen eller av vårdslöshet. det medför att hon kan bli återbetalningsskyldig för den skada hon orsakat din svärmor.[3]

I det här fallet rör det sig inte om en stöld eller förskingring i den mening som förskrivs i brottsbalken, då den som olovligen tar vad som tillhör annan måste ha för avsikt att tillägna sig det själv.[4]

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 17 kap. 1§ föräldrabalken (1949:381).

[2] 17 kap. 3 § föräldrabalken (1949:381).

[3] 17 kap. 5 § föräldrabalken (1949:381).

[4] 8 kap. 1 § och 10 kap 1 § brottsbalken (1962:700).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK

EZlegal svarar

Hej och tack för din fråga,

Som nära anhörig kan dottern hjälpa sin mor med vardagliga ekonomiska ärenden som räkningar och liknande, med stöd av anhörigbehörigheten.[1] Denna möjlighet gäller dock inte om din svärmor företräds av en god man.[2]  I det fall dottern hävdar att hon har anhörigbehörighet, måste hon agera med din svärmors bästa för ögonen. Om hon tar ut tar ut pengar och ger till hennes egna barn, kan det tolkas som hon gör det uppsåtligen eller av vårdslöshet. det medför att hon kan bli återbetalningsskyldig för den skada hon orsakat din svärmor.[3]

I det här fallet rör det sig inte om en stöld eller förskingring i den mening som förskrivs i brottsbalken, då den som olovligen tar vad som tillhör annan måste ha för avsikt att tillägna sig det själv.[4]

Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka en 20 minuters konsultation för att diskutera ditt ärende med en jurist.

Med vänlig hälsning, EZlegal

[1] 17 kap. 1§ föräldrabalken (1949:381).

[2] 17 kap. 3 § föräldrabalken (1949:381).

[3] 17 kap. 5 § föräldrabalken (1949:381).

[4] 8 kap. 1 § och 10 kap 1 § brottsbalken (1962:700).

Med EZlegal svarar har du möjlighet att ta del av juridiska frågor och svar. Frågorna är ofta besvarade av juriststudenter som är eller varit en del av EZlegals eller Zeijersborger & Co:s studentnätverk. Vissa juridiska frågor och svar är baserade på frågor vi fått vid konsultationer och som vi tyckt varit viktiga och intressanta för allmänheten. Dessa kan vara omskrivna och besvarade i jagform för en bättre läsupplevelse. Frågor är besvarade utifrån vid tidpunkten gällande lag och skall bara anses vara vägledande. EZlegal ansvarar inte för eventuell uppkommen skada beroende på att svaren använts i en situation. Är du i behov av specifik juridisk rådgivning råder vi dig att boka en konsultation, vilket du kan göra på vår hemsida eller genom att ringa vår administration på 010-33 33 888.

Allmän
Konsultation
  • 20 minuters juridisk rådgivning
  • Vägledning inom aktuellt område
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
395
SEK

Möt Peter Zeijersborger

Ansvarig för rådgivningsteamet

Peter Zeijersborger är grundare av EZlegal och ansvarig för rådgivningsteamet. Han har bedrivit juridisk rådgivning sedan 2005 och håller även kurser inom olika rättsområden. Peter Zeijersborger har tidigare drivit advokatbyrå och varit ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vad betyder växelvis boende?

Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. Växelvis boende innebär som utgångspunkt att barnen spenderar lika mycket av sin dygnsvila hos respektive förälder. Vid ett växelvis boende kan barnen till exempel bo varannan vecka hos föräldrarna. Ett annat upplägg som är vanligare när barn är yngre är ett såkallat 2-2-3 upplägg. 2-2-3 innebär att barnet sover två nätter hos förälder A, två nätter hos förälder B, tre nätter hos förälder A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare. der A, och så vidare.